Funktionsseparerade stadsdelar

Stadsdelar och bebyggelseområden som uppfördes på 1960-talet utfördes oftast enligt tidigare nämnda funktionssepareringsprincip. Resultatet blev utpräglat ensidiga bostadsområden, strikt isolerade från sina omgivningar. Bygg­nads­kropp­arna kan upplevas som glest utplacerade i ett odefinierat närområde. Uppdelade kom­muni­ka­tionssystem och vidsträckta parkeringsytor tar stora arealer i anspråk, minskar uppkomst av oväntade möten och bidrar också de till enklavernas isolerade karaktär.

Segregationen blev således redan från början inbyggd i denna typ av bo­stads­områden, och har tyvärr kommit att accentueras ännu mer med tiden.

I vår utställning i Eskilstuna Vision Årby presenterade vi ett åtgärdsförsök tillämpat på ett av denna stads miljonprogramsområden. Planförslaget fick ta form av de para­metrar som vi anser vara nödvändiga för en levande och mänsklig stads­ut­veck­ling. Årby blev därmed ett exempel på hur en funktionsseparerad bebyggelsemiljö skulle kunna omvandlas till integrerad stadsmiljö.

Funktionsseparerade enklaver kan integreras till levande stad