Stadsbyggandets historia

Staden som mänsklig företeelse såg dagens ljus för 10-15 000 år sedan då jordbrukssamhället växte fram och människor blev bofasta. I samband med det fick samhällets människor behov av lokala mötesplatser för varuutbyte, rätts­skipning, sociala nöjen med mera. Städer vidareutvecklades och fick flera funktioner som exempelvis administrativa, militära, religiösa samt huvudverksamheter som hamnstad eller industristad. De flesta städer har med tiden blivit än mer plurala. Från städers födelse och framåt har stadsbor kunnat finna sig tillrätta i en miljö hon haft möjlighet att forma och som även format henne. Människan och staden har genom årtusendena utvecklat ett slags symbios.

Framväxten av metodologiskt och strukturalt inriktade statssystem innebar även försök till systematisk utformning av dessa samhällens städer. Så­dana ansatser märks i det grekiska stads-statsväsendet; i bronsålderns keltiska opp­ida; i romarrikets standardiserade stads-anlägganden; i renässansens ideal­städ­er; i barockens stadsbyggnadskonst; och i vår egen tid 1900-talets funktions­sep­a­rerade planering. Den sistnämnda inkluderade allvarliga försök att rad­era den dittillsvarande mänskliga stadens historia.

En av Forum för Områdesplans editorer, Helena Brobäck, uttryckte vårt manifest på följande vis, på Facebook-sidan Områdesplan Eskilstuna den 21 juni 2015:

Dagens byggnation - morgondagens minne

Det är ingen nyhet att det som planeras och byggs är fysiska dokument över det samhälle som råder. På så vis blir det byggda ett minne av sin samtids värderingar, visioner och politik. Vilka minnen vill vi att dagens byggnation ska lämna morgondagens betraktare?

För att planera för denna morgondag har kommuner och stadsplanerare flera verktyg till sitt förfogande, från planmonopol till detaljplan för att nämna några. Dessutom finns en mängd aspekter som påverkar de beslut som ska tas, t ex globalisering, internet och klimatförändringar. Vissa av dessa kan man förutse och förhålla sig till, andra är mer eller mindre oförutsägbara. Men önskan att leva ett gott liv är gemensam för alla människor och borde därför vara det minne dagens stadsplanering ger morgondagen att minnas.

Även gårdagens minne är en högst väsentlig aktör inom stadsplanering och därför läggs ofta stor möda vid att försöka undvika obehagliga minnen som "Miljonprogrammet" och återskapa trevliga minnen som "Gamla stan". Båda exemplen är bra att använda som bakgrund när framtidens byggnation planeras. Ska det byggda resultatet också bli bra är det viktigt att även inkludera tidsenliga aspekter som dagens trafiksituation, sociala mönster och individers skilda preferenser. Och här har dagens planinstrument ett problem, eftersom aspekter som ansågs rätt en tid fortfarande används, trots att de motverkar tidsenlig byggnation.

Vid planering delas områden fortfarande ofta upp efter användning med bostäder på en plats och verksamheter på en annan, trots att politiker och andra medborgare säger sig efterfråga integrerad, blandad stad. Exploatörer som ser möjligheter till kortsiktig ekonomisk vinst ges ofta möjlighet att påverka detaljplaneringen genom att betala kostnaderna för planarbetet, trots att planinstrumentets mening borde vara att lägga grunden för ett hållbart samhällsbygge. Därför välkomnar Områdesplan Eskilstuna exempel som visar morgondagens minne att det är långsiktig humanekologi och inte kortsiktig ekonomisk vinning som prioriteras när dagens samhälle byggs.