Kvarngatan 5

tre dagar i augusti '82

Super 8-film, 15 min, 1982
av Stefan Boye

Musik:
Edith Piaf (Dany, 1949)
och Brian Eno
(ur Music for Films, 1978)

Bakgrund och omständigheter kring filmen

Min gode vän konstnären Ulf Rollof utforskade under en period någonting han kallade "Rum" som utmynnade i hans debututställning med samma titel på Galleri Ahlner i Gamla stan 1982. Ulf höll bla till i övergivna hus och huset på Kvarngatan 5 var en av de platser han funnit.

Huset på Kvarngatan 5 var en fantastisk plats inte tu tal om det. Vi var i 20-årsåldern och fria själar. Leif "Dodo" Claesson, Ulf Rollof, Elenora Holmström och jag. En dag beslöt vi oss att gå in som en grupp och skapa någonting där under tre dagar. Det blev ett slags mellanting mellan konstprojekt och happening utan åskådare. Jag tog med mig min Super-8 kamera, Dodo sin kamera, Ulf sina idéer och Elenora sina målerigrejor.

Stämningen som jag minns det var koncentrerad och andäktigt magisk. Vi befann oss i en tidskapsel och världen utanför blev med ens avlägsen. Tidsbegreppet upphörde, vi var i alla tider. Överallt fanns spår av de människor som en gång bott och levat där. Väggar, föremål, inventarier blev som kommunikatörer som talade till oss. Vi fick en känsla av att huset levde ett eget liv bland minnen och scener som utspelats innanför dess väggar. Vi kändes oss nästan som betraktade. Men vi ville också lämna våra egna spår. Min film är helt enkelt ett försök att fånga allt det där.

Senare under 1984 och 1985 återvände jag och började ta stillfotografier i färg och svartvit som tillsammans med bla filmen utmynnade i en avgångsutställning på en konstutbildning jag gick.

Under mitten av 80-talet skrev lokalpress om just huset på Kvarngatan flera gånger som jag följde. Staden ville riva och andra bevara. Debatten riva eller bevara var likadan då som idag och som på 60- och 70-talen. Så en dag 1987/88 läste jag i tidningen att arkitekten Mats Ohlin och byggmästaren Richard Nordell fått köpa huset och redan påbörjat en renovering. Jag tog kontakt och visade mitt material för Mats och Richard som då var väldigt upptagna i sitt projekt. Det blev så att jag fick möjlighet att åter ställa ut mitt material på invigningsdagen av husets färdigställande då Mats och Richard hade öppet hus för allmänheten.

Det är fin liten historia. Vi får se om det blir någon fortsättning nu drygt 30 år senare.

Stefan Boye, 20 feb 2019