Modell av centrala Visby med befintlig och föreslagen
länsförvaltning. Modellbyggare: Mats Ohlin.
Foto: Johannes Edberg.
| Till index |
|
1977-83 var jag anställd som arkitekt på Gösta Edberg arkitektkontor AB i Stockholm. Nedan redovisas några av projekten som jag var engagerad i. |
Länsstyrelsen VisbyMin första arbetsdag hos Gösta Edberg på vårvintern 1977 innebar ett för mig spännande uppdrag. Istället för att gå till jobbet fick jag bege mig till Bromma flygplats och åka till Visby. Jag skulle där samla material och göra research för den modell över centrala Visby, som jag sedan fick förfärdiga. |
Modell av centrala Visby med befintlig och föreslagen
länsförvaltning. Modellbyggare: Mats Ohlin.
Foto: Johannes Edberg.
|
Modellen utgjorde underlag till de utredningsskisser som vi därefter utförde för nya förvaltningsbyggnader i anslutning till den befintliga länsstyrelsen. |
Interiörperspektiv av länsförvaltningens föreslagna
centrala allmänna del, med ett parti av en befintlig kalk-
stensmur inbyggt. Perspektivskiss: Mats Ohlin.
|
Utredningen mynnade i sin tur i s.k. systemhandlingar. Dessa utfördes i samarbete med Byggnadsstyrelsen och en konsultgrupp, och presenterades några år senare. Under detta arbete föll det på min lott att rita några perspektiv som visade det nya skattehuset där det skulle ligga på Björkanderska magasinets tomt. |
Exteriörperspektiv av det föreslagna skattehuset till länsförvaltningen i Visby.
Byggnaden ses i mitten av bilden. Perspektiv: Mats Ohlin.
Exteriörperspektiv av det föreslagna skattehuset till länsförvaltningen i Visby.
Perspektiv: Mats Ohlin.
Kv Vintern Norrköping |
|
|
|
På det gamla Tuppenområdet i centrala Norrköping hade Edbergs arkitektkontor flera projekt på gång. I tre kvarter invid Motala ström reste sig allteftersom en, kan man säga, engelsk-inspirerad tegelarkitektur fram genom Göstas och hans medarbetares pennor. Min uppgift blev vid ett tillfälle att utföra en idéskiss till ett omsorgscentrum - en integrerad anläggning med barnomsorg, skola, äldrecervice mm, i kombination med såväl servicebostäder som vanliga lägenheter. Skissen blev väl mottagen av kommunen och byggherren HSB, och projektet kom att förverkligas. |
Skissen till omsorgscentrum i Norrköping som låg till grund för
projektets framväxt. Idéskiss: Mats Ohlin.
Tekniska museet |
|
|
|
Tillsammans med chefen Gösta Edberg fick jag här tillfälle att förkovra mig i en kvalificerad renoveringsutredning. Uppgiften, som mynnade i en systemhandling, bestod av flera delaspekter såsom brandfrågor, handikappfrågor, parkeringslösning, värmeförsörjning, åtgärder för det vattenskadade plan 4, och renovering av maskinhallens glastak. |
Detaljritning till reparation av glastaket i Tekniska museets maskinhall.
Uppritning: Mats Ohlin.
Drottningholms slottsteater |
|
|
|
Uppdraget gällde att inom ramen för en vidare dokumentation och undersökning, ledd av slottsarkitekten Ove Hidemark, kartlägga förslitningen av den tvåhundraåriga teatern. Jag och min kollega Mats Ericson samt Byggnadsstyrelsens Ingrid Carlsson utstationerades för de praktiska observationerna, vilka bestod i s.k. sekvensundersökningar av olika aktiviteter bl.a. guidade visningar, teaterföreställningar, tv-inspelningar och lokalvård. Vi gjorde dessutom ett antal intervjuer, samt dokumenterade förslitningsskador, även över tid. Vårt resultat presenterade vi i en rapport för Byggnadsstyrelsen. Denna låg sedan till grund för de åtgärder som vidtogs under Ove Hidemarks överinseende och blev klara 1993. |
Klotter från olika tider på en dörr i Drottningholmsteatern.
Foto: Mats Ohlin.
Lantmäteri KarlstadInvid Våxnäsparken, granne med två andra objekt som ritats av Edbergs arkitektkontor, Länsstyrelsen och det statliga verkskomplexet Karolinen, projekterades under min tid på kontoret denna lantmäteribyggnad. Till dess illustration fick jag i uppdrag att utföra två perspektiv. I övrigt deltog jag med ritande av allehanda bygghandlingar. |
Lantmäteriet i Karlstad. Perspektiv: Mats Ohlin.
Lantmäteriet i Karlstad. Perspektiv: Mats Ohlin.
|
Den som vill veta hur dessa två perspektiv kom att uppmärksammas, kan läsa om detta här. |
Posthus Härnösand |
|
|
|
I detta projekt, ett posthus vid Skeppsbron och angränsande gator i Härnösand, deltog jag på kan man säga traditionellt vis, med projektering av olika slags detaljritningar och bygghandlingar.
|
Härnösands posthus från Skeppsbron.
Foto: Mats Ohlin, 2012.
|
Min kanske mest kreativa insats här förblir nog den lysrörsarmatur, som jag fick formge, och som jag i efterhand när jag besökte det färdigbyggda posthuset (1988), kunde se på plats i bl.a. kundhallen och trapphuset. |
Ritning till lysrörsarmatur avsedd för Härnösands posthus.
Design och ritning: Mats Ohlin.
|
Men lite granna innovativ kunde jag även få vara i utformningen av entrédörrarna till posthuset. Ni ser handtagen (se nedanstående bild)? De är dubbla. Varför? Jo, jag tänkte på dels rullstolsburna besökare dels barn. Dessa besökarkategorier hade idealt handtagshöjden på en lägre nivå än "vanliga" var min tanke. |
En av entrédörrarna till Härnösands posthus.
Ritare: Mats Ohlin.
|
En "hyperfunktionalistisk" idé, med andra ord, vilken rent stilhistoriskt var ett eftersläpande drag, eftersom byggnaden som helhet ville vara "up-to-date" och ansluta sig till den spirande ung-postmodernismen - en ism, som dess kreatörer var mycket väl medvetna om och teoretiskt initierade i.
För övrigt deltog jag med bl.a. uppritning av kalkstensgolv i kundhallen. Tidskriften Sten beskrev stenarbetena på följande vis (Sten, 1/1984): |
|
"Den stora posthallen är varmt gröntonig. På golvet ligger ljus- och mörk gröntonig Ekebergsmarmor i fallande längder 20, 30 och 40 cm lagda i mönster. En frontvägg är klädd med samma material. Väggen pryds av en ovanlig tavla. I gröntonig Ekebergsmarmor har postens emblem, krona och posthorn, huggits in. Tavlan är gjord i fyra bitar, som mönsterpassats och satts in i en förkromad ram. Emblemet är djupblästrat med efterhuggen botten. Tavlan, eller rättare, konstverket är fastsatt på väggen med rostfria kramlor. Ett blickfång som säkert skall få kunderna att stanna upp lite extra. Det kan de även göra för den i övrigt vänliga miljön med gröna växter och sittgrupper. Bekvämt är det också för kunderna att ställa ifrån sig handväskor och dyl. Ty framför varje lucka finns en hylla av röd Jämtlandskalksten, som f ö också förekommer i alla fönsterbänkar i huset. Även utrymmet där postboxarna är inrymda har fått en lika fin miljö. Förutom att golvet är av samma material som i posthallen finns här också en sorteringshylla i ljus Ekebergsmarmor." |
|
Idag (2012) är postverksamheten sedan flera år nedlagd. Lokalerna disponeras för närvarande av Länsförsäkringar. |
|
Svd 15 sept 2012 Gösta EdbergGösta Edberg har avlidit i en ålder av 94 år. Gösta Edberg växte upp i Stockholm och tillbringade somrarna på Blidö med drömmar om att bli konstnär. Genom sin far, som var tapetserare, fick han dock praktik hos arkitekten Cyrillus Johansson och lockades in på arkitektbanan. 1946 tog han examen på KTH, och arbetade som ung arkitekt hos Backström & Reinius. 1948 reste Gösta till USA och arbetade på flera kontor i Los Angeles. Han hade också egna uppdrag för industrimannen Axel Wenner-Gren, bland annat Paradise Beach, Bahamas. Under USA-tiden lärde Gösta också känna Frank Lloyd Wright - som Göstas elever på KTH kunde vi höra mästarens röst inspelad på band. 1955 återvände familjen till Stockholm. 1947 hade Gösta vunnit tävlingen om stadshuset i Mölndal tillsammans med Åke Ahlström, och var den som med sitt kontor kom att genomföra uppdraget som stod klart 1960. Sedan följde varuhusprojekt i Stockholm för Epa, Metro och Konsum. Mest uppmärksammat är Epa-huset på S:t Eriksgatan 34-38 med sin gröna plåtfasad. 1958 blev Gösta lärare i frihandsteckning och modellering på arkitektsektionen vid KTH. Teckningsundervisningen var mycket inspirerande - för många av oss en resa in i skapandet och den moderna konsten. Gösta hade såväl arkitekter, som konstnärer och skulptörer som assistenter i ritsalarna. Han arbetade också med arkitekturforskning. Genom medel från Statens råd för byggnadsforskning kunde Gösta 1968 färdigställa Systematisering av Texturer. Texturers egenskaper och Det naturliga färgsystemet. Färgkompositionsteorien om Tryggve Johanssons färglära - den senare med Harriet Ebeling. 1969 utsågs han till tillförordnad professor i ämnet formlära. I ämnesbeskrivningen ingick bland annat perceptionspsykologi, med fokus på upplevelsen av den byggda miljön. Med projekt om kreativitet och metoder för rumsanalys blev han docent. Under denna period pågick ett stort antal forskningsprojekt inom ämnet arkitekturpsykologi på arkitektursektionerna och Gösta spelade en viktig roll vid de årliga forskarsymposierna. Samtidigt fortsatte arbetet på Gösta Edberg arkitektkontor i Stockholm med ett flertal stora uppdrag: Karolinen, Landstatshuset och Lantmäteriet grupperade runt Wåxnäsparken i Karlstad, Tuppenområdet i Norrköping och många uppdrag för Posten. Särskilt kan nämnas Konsthögskolans byggnader på Skeppsholmen, klara 1995, och tillbyggnaden av Backström & Reinius hovrätt i Sundsvall. Gösta var oerhört produktiv i sitt skissande, som skedde under ljudlig sång av Evert Taube och opera. I sin arkitektur lade han stor vikt vid studier i modell av byggnadskroppar och rum och fäste särskild omsorg vid materialval och färgsättning. Gösta var gift med konstnären Boi Edberg och de kom att ha fem barn, varav två blev arkitekter. Vi minns Gösta för hans engagemang i arkitektur och konst och för hans generositet mot sina medarbetare.
ANN LINDEGREN VESTERMAN, arkitekt AIS, teknisk direktör |
© Mats Ohlin 2009-19 | Senast uppdaterad
