Världsarvsstäderna |
Först följer en förteckning över städer som jag bedömer som klassiska, med representativa fotografi-länkar. Betrakta denna sida som en stads-bank, som fylls på allt eftersom.
Ytterst få människor tycks vara intresserade av stadsstruktur som sådan. Uppsöker man på nätet olika städers turistinformation blir man i första hand meddelad vad som finns att göra i staden i fråga, vilka nöjen som bjuds, möjligheter att utöva sport osv. Sevärdheter i form av solitärer såsom märkliga byggnader, utsiktspunkter etc. är ofta det närmaste man når stadsstruktur.
För mig, däremot, är det just stadsstrukturen som framstår som intressant först och främst, då jag har anledning lära känna en stad. Men inte vilken struktur som helst, dock. Utan bara den sorts struktur som gör staden till en klassisk stad. Med andra ord struktur som innebär arkitektonisk kvalitet.
är således vad det handlar om hos klassiska städer. En klassisk stad äger en arkitektonisk struktur som gör den klassisk, är tesen. Genom att analysera städer som vi intuitivt bedömer som klassiska, får vi den speciella arkitektoniska strukturen att framträda. Genom att sedan jämföra de arkitektoniska strukturer som vi får fram, kommer vi att kunna se begreppet arkitektonisk struktur klarare.
Vad det alltså handlar om är att verbalisera och begreppsliga ett begrepp som vi redan har intuitivt inom oss. Man kunde kanske säga "flytta över denna typ av upplevelser från höger till vänster hjärnhalva".
I grunden handlar det således om upplevelser av städer. Upplevelsen kan ge upphov till omdömen om staden, och vi är i sammanhanget intresserade av endast vissa adjektiv nämligen dem, vilka specifikt speglar den fysiska miljöns struktur.
Hesselgrens semantiska variabler, de ordpar för bedömning av arkitekturmiljöer som han lät sina försökspersoner skatta utmed en skala - kan dessa vara användbara också för vårt ändamål? Hesselgrens semantiska variabler är följande:
obehagligt |
— |
behaglig |
Nej, jag tror inte att Hesselgrens semantiska variabler är till någon större nytta för oss i vårt sammanhang. Vad man kan få fram av de semantiska skalorna är ett slags kvalificerad subjektiv helhetsinställning till stadsmiljön i fråga, med andra ord om en viss försöksperson gillar den eller inte. Genom att upprepa enkäten med många försökspersoner, kan man få en uppfattning om var det allmänna omdömet ligger.
Men efter ett användande av de semantiska variablerna står man lika frågande som förut inför vad hos stadsmiljön, som genererade bedömningen. Och just dessa avgörande faktorer är det ju, som just vi är på jakt efter. Värderingen, den har vi redan gjort - och förlitat oss på vårt eget omdöme. Detta omdöme får duga för vårt syfte, så därför behöver vi inte Hesselgrens semantiska skalor i just detta fall.
Den föregående listan om ungefär 35 städer upptar uteslutande städer som jag/man spontant tycker om. Vad, mera precist, gör att vi gillar dessa städer? Att försöka sätta fingret på det, med några få ord eller meningar, ställler sig nog inte så lätt. Men vi kan börja med att betrakta varje stads länkade bild och utifrån denna pröva att sätta ett slags etikett.
Bamberg.
Ett gemytligt gytter, som man gärna kan tänka sig att gå in i och upptäcka.
Bern.
En ordnad civilisation, kanske klassisk, som ligger på en hälsosam plats med fina utsikter.
Dubrovnik.
En enhetlig struktur på en fin udde där havet överväldigande tar vid.
Edinburgh.
En enhetligt särartad arkitektur sträcker sig ut över ett omväxlande topografiskt landskap.
Florens.
En välmående stad vid en flod, omgiven av ett bördigt landskap.
Genua.
En tättbebyggd stad som i hästskoform klättrar upp för bergssidorna kring en havsvik.
Ghardaia.
En enhetlig och tät struktur med tydlig form, som ligger mitt i öknen vid kanten av en oas.
Krakow.
En klassisk stad med praktbyggnader och kvalitativa rumsbildningar inom sig.
Luxembourg.
En heterogen småstadsmässigt gyttrig stad kring en ringlande å och med en omväxlande topografi.
Lviv.
En klassisk struktur som utbreder sig utmed en vid grönskande dalgång.
Lübeck.
En flodomfluten klassisk struktur i ett grönskande deltalandskap.
Lyon.
En stor stad med en ordnad struktur, där stadskärnan framträder som både integrerad och välavgränsad.
Namur.
En klassisk stad med egenkaraktär vid en flod i en grönskande dalgång.
Nancy.
Välkänd 1700-talsstadsplan med en serie torg. Även en medeltida och en sen 1500-talsstadsdel finns.
Regensburg.
Enhetlig, relativt utbredd medeltidsstruktur inom en tydligt avgränsad form, omgiven av vatten- och parkstråk.
Riga.
Medeltida stadskärna vid bred flod. Flera yngre skikt omger; bl.a. en jugendstadsdel.
Sabbioneta.
Furste Gonzagas försök till en humanistisk idealstad med ett flertal kulturbyggnader. En organiskt regelbunden stadsplan inom en befästningsgördel, belägen i jordbrukslandskap.
Sana'a.
Enhetligt särpräglad struktur med arkitektur ofta i form av "antika skyskrapor".
San Marino.
Stadsstat som klättrar på klippa över jordbrukslandskap.
Santiago de Compostela.
Medeltida kärna med genuin stenkaraktär. Här finns bl.a. katedral, kloster och universitet.
Scicli.
Homogen tät struktur som utbreder sig organiskt i en kuperad bergsterräng.
Segovia.
Organiskt på en höjd med katedral, alcazar, akvedukt och stadsmur.
Siena.
En enhetlig struktur i rött tegel som sluter sig kring piazzan del Campo med domkyrka och rådhus. Belägen i det toscanska landskapet.
Sousse.
En klassisk tunisisk stad, organiskt framväxt.
Split.
En lagom stor enhetlig struktur, låglänt belägen i en storslagen natur med suverän vattenkontakt (havet).
Stralsund.
Medeltida struktur väl avgränsad på en ö, med parkgrönska som buffert mot vattnet åt tre håll.
© Mats Ohlin 2009