Det är faktiskt med en viss stolthet som jag återerinrar mig och här nu vill redogöra för två utställningar (samma, men på skilda platser, vid olika tillfällen) av två av mina perspektiv. Det gäller de illustrationer till Lantmäteriets nybyggnad i Karlstad, som jag utförde vid Gösta Edberg arkitektkontor på 1980-talet.

Leon Crier: Segelbåtsklubb i Berlin, 1967

Rob Crier: Rennwegskvarteren, Berlin, 1977

O. M. Ungers: Historiskt Museum, Berlin, Tysklands arkitekturmuseum, Frankfurt

Helmut Jahn: State of Illinois Center i Chicago, 1979-84

Mikael Nädele: Karlsborgs fästning, 1986

Bengt Lindroos: Höghus på Södermalm, 1988-89

Leo Papini: Kv Kruthornet, Haga, Göteborg, 1989.

Berns arkitekter HB: Skisser, Berns, 1987

Pietro Raffone: Eriksbergs varv, 1989

Idem: Lindholmens varv, 1989

Bengt Ågren: Privatbostad, 1989

Torgny Gynnerstedt: Kv Lehusen, Södra Stationsområdet, Stockholm, 1989

Sune Malmqvist: Kv Bryggaren, Stockholm, 1984

Per Wåhlin: Kv Skutan, Stockholm, 1988

Idem & Lars Engman: Nya Järfälla centrum, 1989

Nils-Ole Lund: Stadsplaneringsmatta, Tysklands arkitekturmuseum, Frankfurt

Kjell Forshed & Sture Koinberg: S:ta Croce-området i Florens, 1987

Giorgio Grassi: Laboratoria U. Basile, Milano, 1968

Peter Wilson: Pont des Arts, Paris, 1982

Jean Nouvel: Poitiers, Tysklands arkitekturmuseum, Frankfurt

Idem: La Défense, Paris, Ibidem

Peter Cook: Plug in City, 1964

Idem: City Interchange, 1963

Ronnie Kristola: Huddinge sjukhus, 1989

Lasse Wretblad: Globen, 1988

Carl Möller (1857-1933): Posten Vasagatan, 1898

Fritz Ullrich & Eduard Hallqvist: Villa i Saltsjöbaden, 1901

Torben Grut: Idrottsbyggnad, 1900

A. E. Melander: Bångska huset, Stockholm, 1883

E. A. Jacobsson: Kyrka i Gladhammar, 1882

Idem: Rådhuset i Söderhamn, restaurerings­förslag, 1876

Mats Ohlin: Lantmäteri i Karlstad, 1981

Gunnar Berg: Traneberg, om- och tillbyggnad, 1981

Viljar Päss: Kv Kvasten, Stockholm, 1986

A. F. Nyström: Järnvägsstation, Paris, 1859

Idem: Arkitekturskola, Paris, 1858

J. F. Åbom: Berns, 1862-63

Idem: Hebbeska huset, Riddarholmen, 1866

Idem: Hotell Rydberg, Gustav Adolfs torg, 1852

J. Lindström: Bageri på Laboratorieholmen, 1798

Helgo Zettervall: Restaurering av rik köpmans hus i Venedig, 1858

Aron Johansson: Tingshus, 1881

Idem: Riksdagshuset, 1893-94

VERNISSAGE:

Arkitektritningar som konst och arbetsredskap

I samband med årets stämma kommer SPS att ordna en ut­ställ­ning av arkitek­tritningar från förra seklet och vår nutid samt visionära arkitekters ritningar. Robert Martin, en av initiativ­tagarna och Arkitekt­museets [sic] chef Jöran Lindvall presenterar.

Robert Martin

Stämmans tema "Arkitektrollens Re­näs­sans" tar upp de breda kunskaps­områden som arkitekt­företaget behärskar. Men det är fram­för­allt med ritningar som arkitekter kommuni­cerar sina idéer och förmedlar hur en byggnad skall utföras. Den renässans som vi upplever för form­givning, arkitektur, stadsbild och utemiljö upp­märk­sam­mas långt utanför bygg­kretsar. En ytterlighet är att arkitekt­ritningar numera kan få ett kom­mersi­ellt värde. Ut­ställ­ningar av arkitekt­ritningar och skisser arrang­eras på gallerier i bl a New York, London och Paris.

Jöran Lindvall på arkitektmuseet [sic] ger följande kommentar: "Ritningar och modeller är de instrument med vilka arkitekter utvecklar sina visioner och sina projekt. I skisser prövar de sina lösningar och finner sina uttrycksmedel. I ritningar sam­man­fat­tar och presenterar de sina konstnärliga avsikter".

"Ritningar har alltid utgjort underlag för beslut och varit dokument som sparats vid sidan av byggnaden. Ritningar är bevis på arki­tekter­nas avsikter och tankar".

"Under några år­hundra­den har arkitekternas arbets­metoder och pre­senta­tions­teknik varit ungefär de­sam­ma. Och periodvis har ritteknik och konstnärs­skap nått väldiga höjd­punkter".

Nya projekterings- och visuali­serings­hjälp­medel har tillkommit i arki­tekt­ernas arbete. Men det skapande arbetet måste utföras av arkitekten och skiss­andet är ändå en oersättlig del av en intuitiv arbets­metod. Vi kan ändå inte förneka att kraven på pre­senta­tions­kvalité höjs med de möjligheter som de nya hjälp­medlen erbjuder.

I vår utställning kommer vi att jämföra tre olika kategorier av arki­tekt­rit­ning­ar.

1. Ritningar ur vår egen historia produ­cerade med hög konst­närlig kraft och stor grafisk skicklig­het.

2. Ritningar från vår samtid som visar hur dagens arkitekter pre­ciserar sitt konst­närs­skap och kom­muni­cerar med sina bygg­herrar.

3. Ritningar och grafiska blad där arkitekter skapar visioner och idéer mer av­sedda för konst­gal­leri­er än för bygg­an­de.