Psykoanalys (2010)

Med denna uppsats avses en fördjupande analys av den arkitekturforskning av olika slag som jag har bedrivit genom flera decennier. Det bör förutsättas att läsaren i förväg har tagit del av denna redovisning och sålunda orienterat sig översiktligt om forskningens art och inriktning.

~

Relativt nyligen har jag funnit ett tema inbäddat i min forskning. Temat fanns inte avsiktligt från början utan har som sagt utkristalliserat sig. I icke-kronologisk ordningsföljd har jag utfört forskningar om ett antal arkitekter, vilka visar sig bilda nästan som en kontinuitet genom arkitekturhistorien:

Som läsaren ser, så har jag även tagit med "Ohlin" det vill säga mig själv. Det har jag gjort, därför att jag har funnit att jag ju även kan räkna föreliggande hemsida, som till stor del är en självbiografi, till mina studieobjekt. Jag har även börjat tycka att mitt eget arkitekturperspektiv gott och väl kan utgöra en acceptabel representant för vår tids arkitekturuppfattning. Men därutöver vill jag inte på något sätt jämföra mig med de övriga objekten - tunga namn allesammans - vilkas storheter jag givetvis befinner mig mycket långt ifrån!

Fast den egentliga - och viktiga - anledningen till att jag har med mig själv i sammanhanget är, att biografi är tolkning, och tolkning sker genom tolkarens perspektiv. Tolkaren är i det här fallet jag, och för att en utomstående ska kunna göra sin egen rimliga bedömning av mina tolkningar, så bör hon/han serveras kännedom även om mig/tolkaren. Enkel logik - och fair play.

De sex objekten

Kortfattat skulle man kunna karaktärisera de sex objekten på följande vis:

• Tessin d.ä. var kan man säga en byggnadsingenjör som lärde sig en estetisk metod vilken han tillämpade mycket konsekvent

• C. A. Ehrensvärd var en konstnärligt lagd estetiker som fantasifullt sökte klassicismens och antikens grunder för en tillämpning i nutiden

• Wilelius var en akademiutbildad murmästare som, trots arkitektkompetens, valde det praktiska muraryrket och detta i skråväsendets sista skälvande minut

• Befwe var stadsarkitekten i Eskilstuna som producerade vardagsarkitektur på ett mycket drivet sätt genom olika stilperioder från 1800-talets slut till och med 1930-talet

• Hesselgren var en behavioristiskt inriktad arkitekturteoretiker som sökte svar på frågor om absoluta kopplingar mellan miljöpreferens och fysisk miljöutformning

• Ohlin är en arkitekt som har funnit ovan nämnda fem objekt intressanta av en eller annan anledning och vars grund det är denna analys syfte att söka närmare reda i

Forskningsfrågan i detta analysarbete är således:

Varför har Ohlin funnit sina sex objekt intressanta att studera?

I ett spontant och omedelbart försök till att besvara frågan skulle jag vilja säga att jag själv drivs av ungefär samma strävan som Ehrensvärd och Hesselgren nämligen att finna "kokbokskunskaper" för arkitektur. Jag själv, Ehrensvärd och Hesselgren är så tillvida teoretikerna i sammanhanget. Tessin, Wilelius och Befwe är då praktikerna. Tessin och Befwe var ritningskonstnärer samtidigt mycket väl förankrade i byggnadstekniken; Wilelius var ännu fastare förankrad i sin byggteknik.

Såväl Tessin, Wilelius som Befwe kan ha varit intressanta teoretiker, men har inte efterlämnat några sådana dokument, tyvärr. Ehrensvärd och Hesselgren och jag själv har förutom vårt teoretiserande producerat ritningsalster. Hos min läromästare Gösta Edberg lärde jag mig dessutom en praktisk metod för estetiskt/funktionellt kvalitativ arkitektur, vilken eventuellt kan vara intressant att redovisa på någon plats i sammanhanget.

Två vägar

På grundval av de sex objekten och deras första grovkaraktäristik, kan vi urskilja två vägar som kan leda fram till arkitektur. Den ena är konstruktion, eller teknik; byggnadsteknik. Och den andra vägen går genom psykologi.

• teknik
• psykologi

Praktikerna Tessin, Wilelius och Befwe valde teknik-vägen, medan teoretikerna Ehrensvärd, Hesselgren och Ohlin befinner sig i den psykologiska sektorn. Detta är nu givetvis grovt förenklat, men får oss förhoppningsvis att se en smula tydligare på ämnet arkitektur - och dess utövare/sagesmän.

Om man ser till det första spåret, teknik-dito, finner man att detta i mycket går ut på att tekniskt lösa utformningen av funktionerande arkitektoniska element, såsom golv; vägg; tak; skärmtak; räcke; skorsten; trappa; dörr; fönster; etc. Listan kunde göras betydligt längre och mer detaljerad, något som BSAB-systemet till stor del går ut på.

Inom det andra spåret, psykologi-dito, ägnar man sig åt dels att försöka finna arkitektoniska lösningar som på ett mer eller mindre allmänt sätt kan tilltala människors känsla - "tilltala" i en vid bemärkelse innebärande oftast "appellerande till skönhetssinnet" men ibland "uppröra" eller motsatsen "lägga sordin" - samt även människors förnuft, deras föreställningar och associationer mm. Och dels att försöka komma underfund om hur människor kan tänkas reagera med nyss nämnda sinnesfunktioner på befintlig fysisk miljö.

Psykologi-spåret förgrenar sig således i ett kunde man säga a-spår och ett b-spår. A-spåret försöker besvara frågan "vad tycker och anser människan om denna fysiska miljö?" medan b-spåret vill ta reda på vilka givna preferenser människan kan ha beträffande fysisk miljö. De båda spåren möts på nytt i frågan "Varför tycker människan si eller så om just denna fysiska miljö?"

Teknikspåret och psykologispåret kan mötas i en psykologisk lära om de tekniska lösningarna, något som jag tror att Hesselgren var inne på i ganska hög grad. Men han kom inte särskilt långt, antagligen beroende på den behavioristiska metod, han ansåg viktig att tillämpa. Hade han följt sin opponent Erik Lundbergs råd, att använda sin egen kognition som experimentobjekt, hade han förmodligen nått längre, fastän resultaten då hade fått lägre validitet, vilket Hesselgren ville undvika.

Kanske börjar vi skymta en kärna i problematiken. En teknisk lösning är så god som en annan teknisk lösning - så länge båda fungerar lika bra. Dock prefereras kanske den ena framför den andra på psykologiska eller kognitiva grunder. Men denna så kallade smak är minst sagt relativ, och var det någonting som Hesselgren kom fram till - även om han kanske inte ville erkänna det ens för sig själv - så var det just detta, att smak oftast inte är genetiskt betingad, utan mestadels utgör en kulturell föreställning om något gott.

Denna kulturella föreställning om något gott är i varje läge en provisorisk hypotes, och ändras med tiden. Därav begreppen stil och mode.

Den tekniska lösningens psykologi

Om man försöker bortse från begreppen stil och mode, och istället inriktar sig på att se mera realistiskt på den tekniska lösningen, så inser man att en sådan kan utföras mer eller mindre renodlad i sig. Den tekniska strukturen kan vara synlig eller osynlig; utförd med en minimerad materialåtgång eller "med råge". Materialvalet i sig är inte oväsentligt i sammanhanget och sätter stor prägel på artefakten. Den valda formen kan upplevas som mer eller mindre relevant; kännas mer eller mindre naturlig. Intrycket av beständighet kan variera och påverka känslan.

Man skulle kunna ha som uppfattning att en byggnadskonstruktion som på ett trovärdigt sätt uttrycker det som den i sanning är till för, med andra ord den konstruktiva funktionen, i någon mening kunde vara ideal och riktig.

Den klassicistiska arkitekturen har denna ambition, att just uttrycka sina ingående elements konstruktiva funktioner. Således avses en pelare och en kolonn uttrycka uppresningens och bärandets princip; det, och inget annat. En balk avses uttrycka vilandets princip osv. En klassicistisk byggnad utgör som helhet en addition av idealiserade konstruktiva funktioner, men som en representant för en ordning, en estetisk grammatik, bildar den ändå en helhetsgestalt.

Inte blott klassicismen utgör ett uttryckande konstruktivt system. Träbyggnadstekniken - i form av timmerkonstruktion och korsvirkeskonstruktion - gör så även. Och likaså murningstekniken, åtminstone bakom den ibland med puts dolda fogningen. Valvslagningstekniken utgör en grund i murningsbyggandet, unik för denna praktiska konstart.

Ursprungligen i antiken en sann byggnadsteknik med rötter i träbyggnadskonstruktion sägs det, har klassicismen kommit att bli en dekorationsstil, påklistrad en bakomliggande ofta murningsteknik, där tunnvalvet redan på romartiden fann sin naturliga integrering i den grekisk-antika stilen.

Forts. följer!

Rubrik