Välkommen till mitt arkitekturforskningscenter!

 

Uraniborg, Tycho Brahes 1500-tals forskarcenter

 

Sidan är under konstruktion.

 

Här presenterar jag min verksamhet inom arkitekturforskning och redovisar ett urval av mina forskningsprojekt - pågående, avslutade, genomförda eller ofullbordade.

Som den forskarnatur jag i sanning är, har jag alltid varit kunskapstörstande och hyst en vilja att klarlägga och reda ut. Utpräglat systematiskt inriktad är jag även. Tillika visuellt och spatialt lagd; och då förstår du kanske, att just arkitekturforskning har legat och ligger mig varmt om hjärtat.

Stilstudier vid Konsthögskolans Arkitekturskola gav mig medvetna insikter om just detta, att jag har en stark vilja att begreppsliga fenomen inom arkitekturens fält.

Jag fann här den klassicistiska arkitekturen, och genom den även andra arkitekturstilar såsom romanik och gotik och flera andra. Detta ledde mig över på frågor om estetik - vad gör, att vi prefererar form och bild på vissa sätt? Och hur bör man som arkitekt bära sig åt för att åstadkomma god arkitektur? Vari består "god arkitektur"? Frågorna hopade sig.

Inom fältet Kognitionsforskning studerar jag hur perception och kognition går till, den neuronala vägen. Jag tar där även upp de skillnader som kan föreligga mellan olika neuronala personlighetstyper.

I forskningssektorn Färgforskning fokuserar jag på en speciell grundperception nämligen vårt färgseende.

Uppsatsen Fjärilsängen, som jag skrev i samband med en doktorandkurs, utgör ett försök till sammanfattning och sammanvävning av olika kognitionssynsätt.

Det relativt korta avsnittet om Szondi har som syfte att ge en elementär introduktion till denne psykoanalytiker och utvecklande lärjunge till Freud.

I Hesselgren har jag funnit mitt alter ego när det gäller tillämpad estetik. Det är emellertid ett pågående forskningsprojekt som ännu inte är färdigt, men som jag hoppas kunna redovisa så snart det är möjligt.

Befwe var mångårig stadsarkitekt i Eskilstuna under första delen av 1900-talet. Hans estetiska system har jag funnit intressant att studera närmare.

Om jag, som jag sa, har funnit en frände i tillämpad estetik i Hesselgren, så är Ehrensvärd min absoluta vän i estetisk systembyggnad. Svårtillgänglig för många; relativt begriplig ändå har jag funnit honom.

Också Tessin d.ä. var en estetisk systematiker som har tilltalat mig på ett speciellt sätt. Ett omfattande research-material finns liggande, som jag nu efter många år har börjat skriva rent - exklusivt för webben, såklart! Min ambition är att publicera det här i mitt forskningscenter vad det lider.

Wilelius är tillika med Tessin ett oavslutat forskningsprojekt som jag har liggande, fastän färdigt på konceptstadiet. Jag skulle vilja redigera det när jag är färdig med Tessin, och publicera det här i forskningscentret. Ur ett projekteringsmetodik-perspektiv är Wilelius intressant, då han stod och vägde mellan det gamla murmästaryrket och den moderna arkitektrollen.

Boken Sex portar från 1992 har jag för avsikt att pulicera som nätutgåva här i forskningscentret bara tiden medger. Ett antal dörruppmätningar hämtade från denna skrift har jag än så länge lagt in i presentations-forumet.

Det samma gäller mitt kapitel om portar i Stenstadens formspråk, vars bildmaterial jag likaså har presenterat på illustrations-forumet.

 

 

 

Läs gärna mitt för­sök till analys av forsk­ning­en.

 

Till index

 

 


© Mats Ohlin 2009-13