Före och efter stadshuset

Del 1. Före stadshuset

1.

Anders Emil Befwe föddes i Göteborg den 12 september 1860. Fadern Carl Anton Befwe var handlande och bokhållare i assu­ransbolaget Svea. Modern hette Anna Helena Malmberg och kom från Jönköping. Paret fick fyra söner varav Emil var äldst. Emil Befwes farfar, Anders Peter Befwe, hade varit kopparslagare­mästare i Halmstad och gift med en guldsmedsdotter från Ängel­holm. Namnet Befwe förekommer under olika stavningsformer med en gemensam vallonsk härstamning.

2.

Under större delen av 1870-talet bodde familjen Befwe på Nygatan 33 i Haga i Göteborg, nuvarande Haga Nygata. 1880 flyttade man till Föreningsgatan 2 i närheten, där en villastad för tjänstemän hade uppförts. Men vi vet inte om den tjugoårige Emil då fortfar­ande bodde kvar hemma.

3.

Emil Befwe antogs 1877 som ordinarie elev vid Chalmerska Slöjd­skolan. Dessförinnan hade han gått fem klasser på reallinjen i All­männa läroverket. På Chalmers studerade Befwe vid mekaniska facket och byggnadsfacket; i det senare ingick husbyggnadskonst och även väg- och vattenbyggnadskonst.

4.

Somrarna 1879 och 1880, mellan studierna på Chalmers, arbetade Emil Befwe som mur- och byggmästarlärling hos byggmästaren Nils Andersson och arkitekten Adrian Crispin Peterson, vilka drev gemensam byggnadsfirma. Nils Andersson var en av de stora byggmästarna i staden. Peterson var akademiutbildad och hade stor praktisk byggerfarenhet. Han blev den tongivande arkitekten i Göteborg på 1880-talet.

5.

Vid Chalmers studerade även under senare delen av 1870-talet de blivande kollegorna Gustaf Wickman, Gerdt Hallberg, Fritz Leo­pold Ullrich och Aron Johansson. De och Befwe fortsatte sedan till studier vid Konstakademien i Stockholm. Ingen av dem skulle återvända till Göteborg.

6.

Efter sin examen från Chalmers 1881 begav sig Emil Befwe till Stockholm, där han praktiserade hos arkitekten Axel Kumlien. Denne var Medicinalstyrelsens arkitekt för sjukhusbyggandet och han drev även verksamhet tillsammans med sin bror Hjalmar Kumlien. Axel Kumlien blev så småningom hovintendent och ledamot av Stockholms stadsfullmäktige och byggnadsnämnd.

7.

Redan på hösten 1881 fick Emil Befwe anställning som ritare hos arkitekt Fredrik Olaus Lindström. Med avbrott under terminerna vid Konstakademien arbetade Befwe på Lindströms kontor till vårvintern 1886. F. O. Lindström var en välkänd arkitekt som i en arkitekttävling om riksdagshuset på Helgeandsholmen hade vun­nit delat förstapris med den store auktoriteten Helgo Zettervall. 1888 flyttade Lindström, trots invaliditet, till Umeå för att bli stadsarkitekt. I sin verksamhet, där han bland annat fick rita Umeå rådhus, tog han emot unga arkitektstuderande som prak­tikanter. En sommar var Carl Westman och Ragnar Östberg hos honom. Dessa två blivande arkitekter skulle långt senare få de ärofyllda uppdragen att rita Stockholms rådhus och stadshus.

8.

Vid Kungliga Akademien för de fria Konsternas Byggnadsskola studerade Emil Befwe i fyra terminer 1882-84. Akademiens pro­fessor och enda lärare var Claes Grundström som från detta år tog över undervisningen efter Helgo Zettervall. Till grund för sin un­dervisning lade han en proportionslära som han byggde på ett noggrant studium av klassicismens principer genom analyser av äldre arkitekturverk. Eleverna kallade hans lära för ”"diagonal­metoden", vilken egentligen var en utveckling av en lång peda­gogisk tradition vid akademien.

9.

Befwe och övriga elever vid Akademiens Byggnadsskola gjorde på försommaren 1883 en studieresa till Gotland. Emil Befwes års­kurskamrater var Ernst Stenhammar, Ferdinand Boberg, Agi Lindegren, Oscar Nerman och Albert Thurdin. Aron Johansson och Gustaf Wickman hade börjat året före Befwe, medan Gerdt Hallberg och Fritz Leopold Ullrich började året efter.

10.

Den 9 maj 1886 gifte sig Emil Befwe i Karlskrona med Maria Josefina (Mimmi) Lundström. Mimmi ansågs vara Karlskronas vackraste flicka – men så lär hon också ha varit oäkta dotter till självaste kung Karl XV. Hon var emellertid sedan späd ålder adopterad av en kommendörkapten i staden, i vars hem Mimmis mor hade tjänat och där kungen hade varit en återkommande gäst.

11.

Befwe hade vid tiden för sitt giftermål vunnit första priset i en arkitekttävling om Göteborgs nationshus i Uppsala. Denna byggnad började nu 1886 att byggas, och det är troligt att Befwe då anställdes som kontrollant. Samma år flyttade han med sin nyblivna hustru till Uppsala, där han även fick anställning vid domkyrkans ritkontor, vilket hade etablerats under kyrkans nyligen påbörjade restaurering.

12.

Samma år som makarna Befwes första barn Anna-Lisa föddes, 1887, gick flytten till Stockholm, där Emil Befwe fick anställning hos arkitekterna Kasper Salin och Isak Gustaf Clason. Dessa båda kompanjoner hade varit studiekamrater på Tekniska högskolan. Många av de yngre framåtsträvande arkitekterna arbetade hos dem längre eller kortare tid, av Befwes samtida från akademien Ferdinand Boberg, Agi Lindegren och Aron Johansson. När Cla­son senare drev egen verksamhet, hade han bland andra Ernst Stenhammar och Gustaf Wickman som medhjälpare.

13.

Vid ungefär samma tid som Emil Befwe arbetade hos Salin och Clason var han anställd hos arkitekten Adolf Emil Melander, 1887-88. Melander, som hade praktiserat i Skottland, England och USA, ägde en god förmåga att vinna arkitekttävlingar. I tävlingen om nytt kongressbibliotek i Washington hade han 1872 vunnit andra pris, 1000 $ i guld. 1887 erhöll han första pris i tävlingen om nybyggnad för försäkringsbolaget Svea i Göteborg, det företag där Befwes far arbetade som assuransbokhållare.

14.

Om Befwe arbetade med tävlingen om stadshus och stadshotell i Karlskrona privat eller som anställd hos Melander vet vi inte säkert, men av någon anledning lämnade de båda arkitekterna in var sitt förslag – och fick i april 1888 dela på priset! Befwes förslag hade mottot ”Neptun”, och prissumman var på 500 kr. Befwe läm­nade samma år även ett tävlingsförslag till ombyggnad av Örebro hotell, för vilket han i oktober 1888 erhöll andra pris; första priset utdelades inte. Förslaget hade Befwe signerat ”Intra Muras”, och belöningen uppgick till 500 kr.

15.

1889, samma år som dottern Elsa föddes, var Befwe en kortare tid anställd hos hovintendenten Axel Fredrik Nyström. Denne, som var son till den kände överintendenten och stadsarkitekten Per Axel Nyström, hade blivit intendent vid Överintendentsämbetet 1886. 1887-90, just när Befwe arbetade hos honom, ritade han Gamla riksarkivet på Riddarholmen, ett självständigt mästerverk i medeltida anda med fasader av tegel. Det intar fortfarande en strategisk plats i huvudstadens centrala stadsrum.

16.

På tomten intill där Nyström höll på med sitt riksarkiv, ritade en annan arkitekt, Magnus Isaeus, samtidigt Norstedts tryckeri­byggnad. På Isaeus kontor var Befwe likaledes anställd 1889. Här projekterades då även försäkringsbolaget Skandia vid Mynttorget nära Stockholms slott, ett uppdrag som Befwes studiekamrat Gustaf Wickman hade tillfört kontoret. Vidare ritade man råd­huset i Kristianstad, där Trefaldighetskyrkans stil, i Kristian IV:s renässans, fick influera formspråket. Isaeus var också verksam med att utarbeta sitt förslag till Nordiska museet, dit I. G. Clason samtidigt knöts. Efter Isaeus död 1890 fullföljde Clason ensam projektet.

17.

1889 lämnade Befwe sitt tävlingsförslag till nytt rådhus i Helsing­borg för vilket han erhöll extra pris, 250 kr. De inköpta förslagen finns inte längre kvar, men enligt en tidningsnotis var Befwes förslag hållet i ”något slags renässansstil”. Hans motto var ”Kris­tian IV”, namnet på den danske kung, som tidens nordeuropeiska renässansstil också blivit uppkallad efter. Första priset gick till Alfred Hellerström, vars mäktiga nygotiska skapelse blev ett ka­rakteristiskt landmärke i sjöfartsstaden Helsingborg.

18.

Sin egen verksamhet startade Emil Befwe 1890. Han hade just fått uppdraget att rita Sköns kommuns fattiggård utanför Sundsvall efter en vunnen arkitekttävling. Anläggningen uppfördes i enlighet med Befwes ritningar till en kostnad av 200.000 kr. Den u-forma­de byggnaden fick fasader av tegel, och entrén nåddes från gårds­sidan. Den monumentala fattiggården, präglad av storstadsopti­mismen som rådde i 1890-talets Sundsvall, revs 1964.

19.

1892, året då sonen Nils föddes, erhöll Befwe andra priset i täv­lingen om Saltsjöbadens hotell, 500 kr. Arkitekten Erik Josephson vann första pris, och dennes uppförda förslag, byggt av tegel med gul spritputs och med burspråk, verandor och balkonger av brunt trä, invigdes redan året därpå av kung Oscar. Mimmi Befwe sägs ha varit upprörd över att hennes make Emil Befwe inte blev för­stapristagaren, och skulle vid något tillfälle ha meddelat sin åsikt till kungen, som möjligen var hennes farbror.

20.

Uppdraget att rita Smålands nations hus i Uppsala hade Befwe 1892-93. Han anställdes även som kontrollant vid uppförandet. Den oregelbundna tomten erbjöd arkitektoniska svårigheter vilka arkitekten bemästrade. Resultatet blev en ganska vacker komposi­tion, där Befwe tycks ha funnit sin personliga nordeuropeiska renässansstil, något förebådande Ersta diakonissabyggnad och i viss mån Eskilstuna stadshus. Nationshuset är rivet.

21.

1893 lämnade Befwe ett tävlingsförslag till en ny stenkyrka för Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Som grund för tävlingen låg ett förslag av Helgo Zettervall från 1876. Nu tänktes en halvering i storlek från 4000 platser till 2000, vilket fortfarande var av kolos­sal dimension. Endast två förslag lämnades in, Befwes och arkitekt Martin Borgstedts. Befwe vann första priset, 1200 kr. I driven pre­sentationsteknik visar förslaget en tegelkatedral i rundbågestil. Fasaderna stabiliseras av kontreforter, en gängse medeltida lös­ning. Det basilikala långhuset har parapetgavlar, motbyggda med kor i både öster och väster. En frontespis på norrfasaden övergår i ett upprest torn med hög spira vilken flankeras av toureller. Av projektet blev dock intet, och Ulrika Pias lilla träkyrka står kvar än idag, ritad av Erik Dahlberg på 1600-talet som ett provisorium.

22.

Under den tid Befwe hade sin egen verksamhet i Stockholm, as­sisterade han samtidigt Axel Kumlien med olika sjukhusprojekt. Kumlien var den arkitekt hos vilken Befwe 1881 hade börjat sina stockholmsår. 1893-95 ritade Befwe med egen signatur men väl i association med Axel Kumlien Nya diakonissabyggnaden i Ersta. Den präglas av nordeuropeisk renässans med asymmetri i fasad­kompositionen, men har den italienska renässansens vånings­strukturering med särskild sockelvåning, vilken givits segment­bågformiga fönster, piano-nobilevåning, där fönstren fått rund­bågig form, och två övervåningar, med rektangulära fönster. Taket är försett med små kupor i rad mellan två olika stora nordiska renässansgavlar på sidorna. Den ena av dessa bildar en uppres­ning av den vänstra sidans flygelrisalit. Dekorativa fasadinslag är hörnkedjor och över de två övre våningarnas fönster ”flygande” slut- och anfangsstenar – som på Smålands nationshus.

23.

Vid samma tid ritade Befwe Adolf Fredriks församlings barnhem för flickor, som uppfördes 1895 vid Saltmätargatan i Stockholm. Fasaden är byggd efter den italienska renässansens mönster: proportionsmässigt såväl som med mittportal, våningsindelningar och en krönande taklist. Där kan man eventuellt spåra lärofadern Axel Kumliens mera dogmatiska inflytande. Fönstren är segment­bågformiga och dekorerade med slut- och anfangsstenar, ett nord­iskt renässansdrag, som tycks ha varit Befwes eget favoritmotiv. Fönstren är dessutom grupperade, vilket hör till den nya tidens gestaltningsmetod, med I. G. Clason som tongivare.

24.

Befwe biträdde 1894 sina två kamrater från akademien Gustaf Wickman och Ferdinand Boberg med ett motförslag till Aron Johanssons ritningar till riksbyggnader på Helgeandsholmen, vilka just hade godkänts. Motförslaget, som hade stöd i en opinion för riksdagshusets placering på Riddarholmen, var klart i decem­ber 1894 och ställdes ut på Nationalmuseum.

Del 2. Stadshuset

25.

Emil Befwe blev Eskilstunas stadshusarkitekt i december 1894. Av tre sökande befanns han mest meriterad och erfaren. Stadshus­frågan hade utretts under flera år med I. G. Clason som arkitekt, där Ragnar Östberg och Gustaf Lindgren syns som medarbetare. Clason hade inför stadshuskommittén hunnit presentera hela sex alternativa förslag, några dessutom med a- och b-utföranden, innan det slutliga programmet tagit form. När Befwe väl trädde in gick det desto fortare – på mindre än ett halvår hade han, med biträde av några ritare, tagit fram de flesta handlingarna till pro­jektet, och stadshuset stod klart för invigning i november1897.

Del 3. Efter stadshuset

26.

Redan vid Stadsfullmäktiges första sammanträde i det nya stads­huset den 16 december 1897 beslutades, att man skulle tillsätta en särskild stadsarkitekt i Eskilstuna. Av de inkomna ansökningarna förordade Drätselkammaren i första hand Emil Befwe; som andra namn Gerdt Hallberg; och som tredje alternativ August Atter­ström. Efter sluten omröstning i Stadsfullmäktige segrade något oväntat Gerdt Hallberg med 21 röster mot 13 för Befwe. Gerdt Hallberg, Befwes studiekamrat från både Chalmers och Konst­akademien, hade tidigare arbetat på stadsarkitektkontoret i Upp­sala men kom nu närmast från ritbyrån för riksdagshusbygget på Helgeandsholmen i Stockholm. August Atterström, den tredje kan­didaten, blev några år senare stadsarkitekt i Jönköping.

27.

Befwe fortsatte med ritandet, och han tycks ha haft tillräckligt med arbetsuppgifter. Enligt honom själv var det uppdrag för fattigvården, Fristadskällaren, och en ny folkskolebyggnad. Därtill fick han rita flera privata byggnader, fabriker och bostadshus, och även kanslihuset vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Han blev också lärare vid Tekniska skolan i Eskilstuna 1898 och verkade där i tjugo år framåt.

28.

Gerdt Hallbergs karriär som stadsarkitekt i Eskilstuna blev relativt kort. I och med utgången av år 1901 erhöll han avsked på egen begäran och övergick till projekterande verksamhet vilken han kom att bedriva framgent i Eskilstuna tillsammans med Carl Leth. Deras arkitektbyrå gav upphov till byggnader av god arkitektonisk kvalitet. Redan 1917 avled Gerdt Hallberg, 56 år gammal. Han beskrevs i en nekrolog som ”välvillig, men med ett egendomligt lynne”. Förutom konstnärligt lagd var han musikalisk; han hade medverkat till stiftandet av Eskilstuna musikaliska sällskap. — Bland fyra sökande till den på nytt utannonserade stadsarkitekt­tjänsten efter Gerdt Hallbergs avgång 1901 fann Stadsfullmäktige nu Befwe mest meriterad. Han tillträdde 1902, och var sedan stadsarkitekt i Eskilstuna till sin pensionering 1925, och arbetade dessutom ett extra år 1926 och en bit in på 1927.

29.

Jämsides med stadsarkitekttjänsten fortsatte Emil Befwe sin pri­vata arkitektverksamhet. Denna bibehöll han även efter pensio­neringen som stadsarkitekt ända till sin död 1939. Under de hela 45 år som han drev sitt arkitektkontor i Eskilstuna, genomgick arkitekturen stora förändringar. Man kan säga, att varje decen­nium mellan 1890 och 1930 innebar en ny arkitekturstil. I det följande visas kronologiskt representanter för denna stilutveckling i form av Emil Befwes verk.

30.

När det gällde fasadutformning tycks Befwe inte ha infallit helt i tidens gängse stil av nyrenässans, trots att han hade praktiserat hos och samarbetat med Axel Kumlien, stark försvarare av den klassicistiskt inriktade renässansen. I Eskilstuna finner vi Kum­lien som upphovsman till det epidemisjukhus som lades vid nu­varande Rinmansparken, liksom till tingshuset, vilket med sin välproportionerade volym och stränga doriska portal fortfarande ger ett gott kvalitetstillskott åt stadsbilden.

31.

Nyrenässansstilen hade för fasadernas vidkommande inneburit en regelbunden fönstersättning. Systemet var välanpassat för de van­ligt förekommande reveterade timmerstommarnas enkla upprep­ning av likadana fack, och hade utvecklats ur det hävdvunna tegel­mureriet vilket byggde på valvslagningsprincipen. Men nu intro­ducerades andra stilideal som börjat framträda ur nya konstruk­tionsmetoder, och dessa gav ökade formmöjligheter. Förebilderna söktes i medeltiden och den nordeuropeiska renässansen, vilka båda stilar utmärkte sig för frihet i formbearbetningen, och grup­peringar av fönster och fasadvolymer blev utmärkande.

32

En ansats till upplöst nyrenässans kan man se i hörnhuset Nygat­an-Kriebsensgatan, där en försiktig fönstergruppering kan mär­kas. Rutfrisen under takfoten är ett dekorelement som även åter­finns på Bünsowska huset vid Strandvägen i Stockholm, vilket ritades på Salin & Clasons arkitektkontor när Befwe arbetade där.

33.

”Stockholmspalatset” vid Köpmangatan, som i stor måtto är inspi­rerat av Clasons Bünsowska hus, har visserligen en rad med myck­et regelbundet placerade takkupor, men är i allt övrigt försett med de typiska attributen för den friare nordeuropeiska renässanssti­len: oputsat tegel, dekorband, fönstergruppering, smidesbalkong­er, hörntorn.

34.

I en fantasifull stil ännu mera åt medeltidshållet utförde Befwe det nu rivna hörnhuset vid Kungsgatan-Careliigatan. I det riddarro­mantiska formspråket anas i någon mån paralleller med det väl utförda Bok-Öbergska fabrikskomplexet, vilket Befwe också ritade vid denna tid.

35.

Efter sekelskiftet blev Emil Befwe en måttfull jugendarkitekt. Han tog vara på möjligheten att dekorera fasaderna på ett konstnärligt sätt vilket verkar ha legat för honom. Nyforsskolan från 1904 utgör ett av hans första verk i genren, där putsytan behandlats med ett organiskt utförande. Nyforsskolan kan jämföras med Slottsskolan, som Befwe ritade endast några år tidigare, där voly­men är snarlik, men fasaduttrycket ett helt annat. Med sin oputs­ade tegelfasad och sina raka förster med förbindande överliggare, representerade även den en för sin tid mycket modernt gestaltad skolbyggnad.

36.

Typisk, och så högexploaterad som den ofta var, står jugendstilen i palatsfasaden i hörnet Strandgatan-Kyrkogårdsgatan. Också i det betydligt mindre bostadshuset i hörnet Eskilsgatan-Kvarngärdes­gatan låter Befwe sin jugend blomma ut i en omsorgsfull och konstnärlig originalitet, som känns genuin för denne arkitekt. Båda byggnaderna är rivna.

37.

I det bevarade palatset i hörnet Kungsvägen-Ruddammsgatan ser vi en väl utförd blandning mellan de två arkitektoniska form­språken, den tidigare medeltidsinspirerade nittiotalsstilen och den tidsenligare jugendstilen. Planet upptar en enda stor lägenhet med alla attribut för en riktigt ståndsmässig bostad. Där finns rumsfil med herrum, förmak, salong och stor matsal, och dubbel barn­kammare med skjutdörrar. Särskild kökstrappa och jungfrukam­mare hör också till, liksom två isskåp, piskbalkong, badrum och separat toalettrum förutom klosettrum.

38.

Storgårdskvarteret Ostran omfattade hela nitton trapphus, alla utom hörnornas med lägenheter om ett rum och kök. De två hörnens trapphus hade en extra lägenhet på två rum och kök. Badrum eller klosettrum förekom inte i lägenheterna. För att skapa variation har Befwe brutit ned det stora komplexet i mindre enheter genom vertikala avtrappningar och en omväxlande repertoar av arkitekturelement. Fasadformspråket är national­romantiskt, och man kan förmoda att väggytorna avsågs tunt putsade eller slammade. De småspröjsade fönstren och de kon­solade burspråken, vilka sträcker sig från andra våningen och upp i en valmad fronton över takfoten, hör också till stilen. Avfasade burspråk, mera uppglasade, förekommer även. Lisener eller pi­lastrar uppbär ibland frontoner, vilka kan vara triangulära, överst valmade, eller brutna. På några ställen reser sig taket i en valmad gavel. En sparsam dekor på övervåningens fasadmur, utförd i rek­tangulära fält med geometriska mönster, återfinns här och var som mittaccent i frontonpartierna. Bebyggelsen är riven.

39.

Nyklassicistiska strömningar framträder vid 1920-talet; fasaderna blir stramare och mera sparsmakade, stundom eleganta och för­finade. Fönsterytan minskas i förhållande till väggmuren, en ten­dens som började redan med nationalromantiken. Under 20-talsperioden ritar Befwe ett flertal friliggande parhustyper med smålägenheter i Övre Nyfors, på Norr och på Söder. Ett fashio­nabelt flerfamiljshus ritade han i hörnet Ruddammsgatan-Djur­gårdsvägen. Fasaden har en måttfull stil i balanserat asymmetrisk nyklassicism med fönstergruppering, franska balkonger, kvader­markerade lisener och valmat tak. Planet uppvisar tre stora kom­fortabla lägenheter varav hörnlägenheten är störst. Där finns domestikentréer, wc, badrum och hembiträdesrum.

40.

När funktionalismen gör entré omkring 1930 följer den åldrande Befwe med i utvecklingen, om än motvilligt. Ett intressant över­gångsexempel utgör NTO-huset, nu KFUM, vid Kriebsensgatan från 1935, där ena halvan, den högra, utförs i monumental 20-talsstil medan den andra följer funkisstilen.

41.

Så småningom ritar även Befwe regelrätta funkishus. I kvarteret Granaten vid Tunavallen har portalerna visserligen något 20-talshögtidligt över sig, men uttrycket visar att Befwes korrekta tidstolkning består. Brinks- eller Hotell City-huset i hörnet Drottninggatan-Smedjegatan framträder som ett ståtligt 30-talsexempel av den vid pass 77-årige Emil Befwe.

42.