Här följer återgivningen av innehållet i den andra av de två dagböcker, som Hugo Stille efterlämnat.

2.

Dagbok

fr. o. m. d.  21 Mars — t. o. m.  d.     1884.

C. M. H. Stille

Jkpg.

År 1884.

Forts. fr. I

Fredagen den 21 Mars

Den 21 mars 1865 såg Olga Nordblom dagens ljus första gången. Nitton år ha nu gått sedan dess, och i dag firar Olga sin nittonde födelsedag. Huru gerna hade jag ej skickat henne några rader, skrifna af min egen hand! Men då hon en gång sagt, att jag ej får skrifva till henne, så både vill och är jag tvungen att låta bli det. Emellertid vill jag ändå fira denna hennes födelsedag såsom en högtidsdag och bedja Herren Gud, att Han ser till våra böner och hjelper oss till våra önskningars mål. Ack, Herre Gud, du, som ser Olga, der hon nu befinner sig, säg till henne, att jag hvarken har glömt mina eller hennes löften, och att du skall i sinom tid höra våra böner på ett eller annat sätt! Du, kärleksrike Fader, kan ju omgestalta förhållandena, så att de blifva till våra nytta. Ja, nytta, ty icke kan jag annat än anse det vara till vår lycka och glädje, ja välsignelse, om vi en gång blifva förenade. Mina ögon äro dock alltför svaga och se måhända icke rätt. Du, min käre Fader, kanske vill helt annorlunda. Ja, men, säger det inom mig, hvarför skulle jag då kommit till Varberg i somras och der gjort en så intim bekantskap med Olga. Ja, underligt synes det mig nu. Framtiden skall visa, hvad du, käre Herre, menar med oss. Jag vill lemna allt i dina händer. Du sköter om, att det sker till mitt bästa, då jag nu öfverlemnat saken, ja, mig sjelf och Olga, i din allmakts o godhets hand. Tack emellertid, att du ännu håller oss, och särskildt mig vid lif, så att vi ej ligga sjuka och äro overksamma. Herre, jag tycker mig märka, att du vill göra mig fullkomligt frisk, ja då vill jag tacka och prisa dig. Alltid skall jag lofsjunga ditt namn derför! Ja, Herre, allt lemnar jag i din hand. Sköt dock om, att jag och Olga en gång måtte få höra de orden från din mun: "Kommen I, min Faders välsignade, och besitten det rike, som är eder tillredt från verldens begynnelse". Måtte vi en gång ej saknas i din härliga himmel! Hör min bön för Jesu skull! Amen. — För öfrigt intet af vigt att anteckna för i dag. G.t.s. kl. 11,45 e.m.

Lördagen den 22 Mars

Läst i morgonbön, Sv. Ps. 418: "Att dig, o Gud, mitt offer bära etc." — Under algebraiska timmen fick jag gå fram till taflan för att räkna; det gick ej bra för mig, emedan jag var högst illamående, hvarför jag ock fick gå tillbaka till min plats, och Albin Olsson fick fortsätta med talet. — På e.m., då jag höll på att lära mig lexan i Livius, kom "Gils Neck" och frågade, om jag ville gå med ut att spatsera. Det gjorde jag också. Kl. 6 e.m. gick jag till skolan för att närvara vid "Botaniska Föreningens" sammanträde. Förhandlingarne voro: Tal av Fredrik Lundberg, af Axel Rosengren ("Mat­smältningsorganen hos menniskan") och af Otto Norden­sköld (De köttätande växterna) samt växtupp­visning af Gustaf Lundberg (?) För öfrigt kommer jag ej ihåg dem. Hemkommen kl. 9 e.m., gick jag till sängs kl. 10.

Söndagen den 23 Mars (Midf.-Sönd.)

Kyrkodag för 7:2, 7:1, 6:2 och 1^sta klasserna, hvadan jag ock var i kyrkan. Altartjensten förrättades af pastor Backlund, och predikan hölls af prosten Sundelin, som med ledning af dagens heliga högmessotext, Joh. 6:24-36, till ämne valt 27^de versen af samma text: "Verken icke den mat, som förgås, utan den, som blifver till evinnerligt lif, den menniskones Son eder gifva skall; ty honom hafver Gud Fader beseglat." — Utmärkt! — Efter middagen läste jag på lexorna. Kl. (något före) 6 e.m. gick jag till skolan, der "vår förening" hade sammankomst. Först talade Ose. Nilsson öfver 1 Joh. 1:7-11 v., sedan Frans Berggren öfver Davids 110 Ps: 1 v, hvarefter hölls samtal öfver 2 Petr. 1:1-2 verser. Närvarande voro 7 medl. och 3 icke medlemmar, neml. Carl Nilsson, Carl Olsson och Carl Nicklasson. G.t.s. kl. 10 e.m.

Måndagen den 24 Mars

I följd af helgdagen i morgon hade vi lof mellan kl. 4 och 5 e.m. Jag var hemma hos "Gils Neck" hela eftermiddagen och blef då bjuden på "kaffe med dopp" af Fröken Vesterberg. Dessutom fingo vi höra sång och musik, hvilket var mycket roligt. Då jag spisat qväll, stannade jag hos gossarne Heyman för att spela några parti "bräde". Jag spelade med Valdemar och gick såsom segrare utur de tre parti, vi togo. Hemkommen kl. 9,45, satte jag mig att skrifva min latinska stil, hvilket jag slutade kl. 11,45 e.m., då jag kröp till kojs.

Tisdagen den 25 Mars (Marie Bebådelsedag)

Först på morgonen läste jag "Sm. Alleh." för i går. — Kyrkodag för 6:1, 5 och 4^de klasserna. Jag var äfven i kyrkan. Altartjensten förrättade pastor Backlund, och predikan hölls af Lektor Hägglund, som med ledning af dagens heliga högmessotext, Luce 1:39-45, valt till ämne: "Det ödmjuka, troende barnasinnet". — Kl. ½ 3 e.m. gick jag hem till G. N. med lexikonet, som jag lånade i går. Jag stannade der till kl. 4, då jag gick hem att bereda mig för att tala i Kristendomsföreningen i afton. Vi besöto neml. i söndags att äfven i dag hafva sammanträde. Närvarande voro 13, hvaraf 4 icke voro medlemmar, nemligen Carl Olsson, Carl Nicklasson, John Ekdahl och Carl Landahl. Först talade Edv. Fransén öfver Davids 128 Psalm, sedan jag öfver Ebr. 12:1-11 v. — Frans Berggren har i dag varit i Gustaf Adolfs ^sn i Vestergötland, der han förrättadt gudstjensten i stället för komm. Lindblom, som är sjuk så till vida att han ej kan tala. Äfven om Söndag skall han resa dit, men kommer då att predika i Habo kyrka. — Sedan jag hemkommit från skolan, läste jag på mina lexor. Kl 10 e.m. gick j.t.s.

Onsdagen den 26 Mars

Under latin-timmen 8-9 fick Ernst Malmsten fråga; men då han ej kunde lexan, blef han uppmanad att bruka större flit, ty det syntes tydligen, att han varit liknöjd om lexan. Då pastor Backlund förmanade honom härför, visade sig Malmsten mycket uppstudsig och gaf sjelfsvåldiga svar. Pastorn kunde naturligtvis ej bli annat [sic] ond. Emellertid efter timmens slut, sade M., att han skulle sluta skolan, emedan han befarade, såsom ingalunda varit orättmätigt, få underbetyg i Latin och nedsatt sedebetyg. Kl. ½ 11 gick han till rektorn och begärde afgångsbetyg, hvilket han skall om några dagar. — På så sätt hade det lilla latinska ordet "secundum", hvars betydelse M. ej kände, varit ursprungliga orsaken till hans beslut. "Secundum" betyder i detta fall "enligt". — På e.m. skref jag in min latinske stil N^o 8, som vi lemnade kl. 5 e.m. Derefter läste jag på mina lexor tills klockan slog 11, och 15 min. senare gick jag till sängs.

Torsdagen den 27 Mars

Vi fingo i dag igen våra krior, som vi skrefvo på skolan i dag åtta da'r se'n. Jag hade åtskilliga kommafel. — Kl. 3 gick till Gösta Fisher, som dock ej var zu Hause, hvarför jag måste gå hem till Carl Olsson för att lära mig lexan i franskan. Han var ändock hemma. — Hemkommen från skolan, läste jag en stund i "Sm. Alleh." för i går och derefter lexor samt skref upp dagens händelser, som ej voro så många. G.t.s. kl. 10,20 e.m.

Fredagen den 28 Mars

Vi hade lof mellan kl 7 och 8 samt 12 och 1, emedan adjunkten Peterson är sjuk. Under första loftimmen var jag nere vi [sic] jervägsstationen [sic]. Under den läste jag först på lexan i tyskan och gick sedan ned till hamnen för att bese fartygen, hvilka alla, åtminstone ångarne, nu rusta sig för sommarkampanjen. Här ha legat 5 st. ångare i vinterqvarter, neml. Casper Ehrenborg (Göteborg), Ran (Jönköping), Per Brahe (dito), Småland (dito) och Wikingen (dito). Dessutom ett tiotal seglare, af hvilka några redan lupit ur hamnen. I dag kom ångaren Örn första gången under det nu ingångna seglationsåret. — Efter att ha läst mina lexor och "Sm. Alleh." gick jag till sängs kl. 12 midn.

Lördagen den 29 Mars

I dag var jag återigen framme och räknade på taflan; denna gång lyckades det bra. — På e.m. skref jag först en latinsk stil, N^o 9, hvarefter jag lärde mig lexan i Livius. Kl. 8 gick jag ut att spatsera: till stationen och hemigen. Hemkommen kl. 9, lade jag mig en qvart senare. — I dag hafva vi haft utmärkt vackert väder.

Söndagen den 30 Mars (5 i Fastan)

Efter att ha varit och spisat, gick jag till missionshuset, der Samuel Johansson predikade. Det var redan börjat, hvarför jag ej fick reda på texten. Mycket folk hade samlats. Jag hade ej särdeles stor nytta af, att jag var der, ty mina tankar flögo än hit än dit, men ej till det, som sades. Då det var slut, kl. 11, gick jag hem för att lära mig mina lexor, hvilket jag också gjorde, innan jag gick till Bergström. Kl. ½ 2, d.v.s. efter att ha spisat middag, gick jag hem till Carl Nilsson, hos hvilken jag stannade till kl. ³/4 4, då jag återigen gick till missionshuset för att höra samme utmärkte talare. Texten var Joh. 13:1-följ. Pre­dikan var full af lärdomar, varningar och förmaningar och tog äfven hela mitt sinne i anspråk. Efter predikans slut var jag först hemma ett slag, innan jag gick till skolan för att närvara vid "Kristendomsföreningens" sammankomst. Närvarande voro 9 medlemmar. Tal hölls af C. Valfridsson öfver Rom. 8:31-39 v. Derefter hölls diskussion öfver 2 Petri 1:3-9 verser; hvilket var mycket roligt. Då det var slut kl. ³/4 8, gingo jag, Fransén och Valfridsson ut att spatsera, tills klockan var 8 e.m., då vi skiljdes åt, och jag gick att spisa. Från kl. 9 till 10 läste jag ännu en gång genom mina lexor och lade mig kl. 10,15 e.m.

Måndagen den 31 Mars

Intet märkvärdigt. Jo, kyrkoherde Hallenberg har i dag efterträdts af 2^dre stadskomministern A. A. Holmberg, som sålunda till termins slut skall tjenstgöra i Hallenbergs ställe. Kyrkoherde H. skall nu flytta till sitt nya hem i norra Halland, Onsala prestgård. Han tillträder nemligen Onsala pastorat den 1 instundande Maj. Måtte han få trefligt i sitt nya hem!! Lefve Kyrkoherde "Putte" — G.t.s. kl. 11,15 e.m. — Ej särdeles vackert väder i dag!

Tisdagen den 1^ste April

"Narrarnes dag" har gått till ända, utan att jag blifvit lurad af dem. Två visserligen försökte, men de lyckades ej. För min del sällade jag mig ej till deras hop, ithy att narra folk ej är så särdeles trefligt, utan rent af småbarnsaktigt och dumt. — På e.m. voro [jag och?] Gillis Neiglick ute och spatserade. Kl. 5 gick jag hem till målare Lilja för att bedja om återstoden af de matpengar, jag skulle få under termin. Jag fick ock 5 kronor, hvilka kröpo ned i min "skrala" börs. Länge fick jag dock icke behålla dem. Hemkommen fick mamma såväl dessa fem kronor som lika många till. Hon skulle neml. betala halfva års-hyran, som är 55 kr; men kunde ej få i hop mer än 15 kr. Nå, hvad skall hon få resten ifrån? Ja, du barmhertige Gud, du kan hjelpa, derför anropa vi dig om hjelp i detta stycket. — Kl. ½ 8 fick jag veta, att pastor Palmberg predikade å gamla missionshuset. Jag gick då genast dit ned. Pastor P. ville då ej predika, utan hade tänkt, att stunden skulle blifva en samtalsstund, under hvilken vi skulle få ej så mycket kunskaper som uppbyggelse. Ja, att det måtte blifva en rik Andens utgjutelse, och att det för många skulle blifva en stund af betydelse, d.v.s. att vi dermed skulle bestämma, hvar vi skola tillbringa evigheten. Till text valdes Rom. 8:31-39 v. Det var rigtigt godt, då vi hörde, huru länge Gud älskat oss och huru högt han älskat m.m. (Det var en tredje sats, som framgick ur texten, hvilken sats jag dock ej kommer i håg.) Och man kunde ej annat än häpna och med Paulus instämma: "Hvad vilja vi nu säga härtill?" Med anledning af dessa ord yttrades att menniskan 2 gånger under sitt lif får en tillstoppad mun. Första gången får hon se sin stora syndaskuld och kommer då under lagens domar. Det kan då t.o.m. gå så långt, att hon ser sig fullkomligt fördömd, och att, om Herren Gud sloge henne och kastade henne till helvetet, det vore ej mer än rättmätigt. Den andra gången är, då hon får se Guds stora kärlek och i följd deraf ej kan säga ett ord. Hennes mun är likväl nu ej längre tillstoppad. Strax börjar hon tacka, lofva och prisa Gud sin Frälsare. Mycket annat af godt innehåll framdrogs, hvilket jag ej kan upprepa. Hemkommen kl. ½ 10, satte jag att läsa ett kapitel i Biblen, hvilket jag alltid brukar, och en betraktelse i "Smärtornas man", hvarefter j.g.t.s. kl. 10 e.m.

Onsdagen den 2 April

I dag ha vi, L6:2a, haft månadslof utan skrifning. Först på morgonen var jag ute och spatserade en stund, hvarefter jag satte mig ned att skrifva en kria om: "Huru ordnade Karl XI försvarsväsendet?" Vid middagen hade jag skrifvit kladden till den, men skref ej in den. På e.m. gick jag hem till Carl Olsson för att få öfversättning till lexan i Cicero. Sedan jag afskrifvit den, vände jag åter hemåt. Senare på qvällen läste jag "Sm. Alleh.", hvari bland annat stod följande annons: "En son. Jönköping den 1 April 1884. Mimmi Barkman, född Lagerholm. A. T. Barkman." Således har patron Barkman fått sin 9^de arfvinge. Det kan sägas vara fruktsamt, i synnerhet då man vet, att förra året vid ungefär denna tiden fingo de den 8^de. Ja, Herren Gud, välsigna dem! G.t.s. kl. 12 mid.

Torsdagen den 3 April

I dag steg jag upp tidigare än vanligt, emedan jag skulle skrifva in min kria, hvilket jag ej hann i går. Emellertid kom jag ej särdeles långt, hvarför jag mellan 9-11 måste fortsätta och skref då in allt med undantag af afslutningen. Vi skulle egentligen lemnat krian i går, men vi kommo nu öfverens om att ej lemna den förrän i morgon. — Lemnat latinske stilen N^o 1b. — Mellan kl. 6 och 8 på afton satt jag och bråkade med att få en afslutning till krian, hvilket omsider lyckades. Jag läste ej på några lexor, emedan jag kände mig mycket trött. G.t.s. kl. 8,45 e.m.

Fredagen den 4 April

Adjunkten Peterson blef i dag ond, derför att vi ej lemnat krian på rätt tid. Han kallade denna öfverenskommelse oss pojkar emellan för "skolpojksadvokatyr". Då jag kl. 0,35 började läsa på lexan i historien, blef jag villrådig, hvilken lexa vi hade, hvarför jag måste gå hem till Gillis Neiglick. Jag fick visserligen veta, hvad vi hade i lexa, men det blef så godt intet läst, emedan vi samspråkade med hvarandra nästan hela tiden. Jag gick sålunda okunnig till skolan. Det oaktadt svarade jag rätt på de frågor, jag fick. Efter middagen var jag först hemma hos Neiglick för att hemta hans kriabok och sedan gå med den jemte min egen till Algot Sandberg, som bar hem kriorna till "bror Biff", såsom Carl Bredh tilltalade Adj. Peterson under studentsexan förra våren. Bredh hade nemligen druckit "du-skål" med honom och då de sutto vi [sic] sina glas på Limugnen, kommo de att tala om lärarne, och yttrade då Bredh: "Hör du, bror Biff, tycker du inte att den der "Foten" (lektor Rignell) är förbannadt dum?" Svaret på denna fråga känner jag icke. — Läst lexor, skrifvit upp några anteckningar och gick till sängs kl. 10,45 e.m. — Härligt väder i dag!

Lördagen den 5 April

Kl. 5 e.m. gick jag, sedan jag lärt mig lexan i Livius till måndag, upp på Förstaden för att kl. 6 gå till skolan på "Bot. För^ns" sammankomst. Dessförinnan gick jag hem till Ernst Malmsten, men stannade endast en qvart, hvarefter vi gingo till skolan. Han skulle neml. gå på "Moders­måls­vännens" sammankomst. Emellertid då vi kommo dit, fans ej "en enda kutte", som tillhörde "Bot. För.", hvarför jag gissade till att den var upplöst för i afton. Jag gick då hem till Carl f Oscar Nilsson och fann der, snart sagdt, hela "Botaniska Föreningen" samlad, rökande cigarr. Jacob Cnattingius var den, som bjudit derpå, och bjöd nu äfven mig en. Sedan vi varit der en stund, gingo vi ut att spatsera. Jag gick med Carl Valfridsson hem, och derefter gingo vi till Edv. Fransén, som följde med ut. Vi gingo uppåt Torp och åter hem. Under vägen dit gick jag upp till Magister Hellerström för att fråga om det verkligen var så som Adolf Bergmark frågade mig i dag på förmiddagen. Han frågade, om jag ville resa bort och predika under Påsken uti Bondstorps kyrka. Magister H. hade neml. frågat B., om han viste någon studerande, som kunde vilja detta. Jag sade naturligtvis att jag gerna vore hågad derför, och Bergmark skulle på afton gå hem till Mag. H. för att säga, att jag vore villig. Då jag nu gick förbi, föll det mig i hågen gå upp till Mag. H. Jag knackade på, eller rättare ringde på klockan, men ingen tycktes vara hemma, hvarför jag gick min väg vidare framåt. — Sedan jag skiljts vid Fransén och Valfridson, gick jag till apotheket "Kronan" för att träffa Vitus Andersson. Han hade ej ännu fått svar från Säfsjö, men hoppades få genast efter påsk. Jag stannade der en lång stund, emedan jag också träffade Efraim Sandblom. — Hemkommen kl. 9 e.m., gick jag till sängs kl. 10.

Söndagen den 6 April (Palmsöndag)

Kyrkodag för 7:2, 7:1, 6:2 o 6:1; hvadan jag naturligtvis var i kyrkan. Hela gudstjensten förrättade komminister A. A. Holmberg, som med ledning af dagens heliga högmessotext, Joh. 12:1-16 v, höll en lång predikan öfver ämnet: "Den konungslika hyllning, som bevisades Jesum på hans sista färd till Jerusalem". På e.m. lärde jag mig först historielexan; sedan beredde jag mig för att uppträda i "Kristendomsföreningen". Jag valde till text Profeten Zacharias 9:9 v. — Sammankomsten börjades med tal af Gottfrid Eklundh. Hans text var 2 Thim. 4:6-8 v. Det var mycket godt! Derefter uppträdde jag med min text och höll en liten predikan på 20 à 25 minuters tid. Vi fortsatte sedan med diskussion öfver 2^dra Petri 1:10-15 v. och hade verkligen roligt. Gud tycktes hafva hört våra böner. Många voro neml. närvarande emot det plägar vara. Vi voro 11 medlemmar och 3 icke-medlemmar, och således det mesta vi varit under termin. Vidare syntes Herren hafva gifvit oss sin Helige Ande, och vi blefvo allt innerligare fästade vid vår käre Frälsare. Sedan tvenne bröder i tron bedit till Herren, gingo vi hem. Sandblom hade kommit till oss i afton, hvilket han förut under terminen gjort. Han lofvade nu att komma, så ofta han kunde. — Jag läste till kl. 10,30 e.m., då jag gick till sängs.

Måndagen den 7 April

Vi fingo i morse igen våra krior: "Huru ordnade Karl XI försvarsväsendet?" Jag hade ej ngt fel, blott ett "Obs". — Kl. 5 e.m. träffade jag mag. Hellerström och sade då till honom, hvad Bergmark sagt i lördags. Vi gingo en lång stund och samtalade. Han sade, att han sjelf skulle resa, så att det ej blefve af för mig; men han frågade mig, om jag under Påskhelgen ville förrätta gudstjensterna å Cell­fängelset och Arbetshuset härstädes. Då jag jakade härtill, bestämdes det sålunda, att jag här i Jkpg skulle göra mitt första försök såsom prest. H. skulle likväl tala vid pastor Ekström, innan det blefve fullkomligt beslutadt. Hvarefter vi skildes åt. — Jag gick då hem till Gillis Neiglick och lånade hans Svensk-Latinska Lexikon, emedan jag skulle skrifva min latinske stil. Detta gjorde jag ock, innan jag gick till sängs kl. 11,30 e.m.

Tisdagen den 8 April

Då jag under 8-rasten hade varit ute och spatserat och gick upp till klassen, mötte jag mag. Hellerström. Han hade några gånger under rasten frågat efter mig, emedan han ville tala vid mig. Han hade talt vid pastor Ekström om saken och frågat honom, "hvilket löfte som var det heligaste, det första eller det sista". Han hade neml. lofvat pastor E. att sköta dennes tjenst å Cellfängelset och Arbetshuset. Och hade då pastor E. svarat, att han, mag. H., måste hålla sitt första löfte och således aflåta att resa till Bondstorp. Han sade derför, att jag nog finge resa dit. Jag borde kl. 9 gå hem till lektor Nyqvist för att tala vidare med honom om saken. Derför gick jag också dit. In­trädande, helsade jag, och lektorn anade genast, hvem jag var och i hvad syftemål jag besökte honom. Han frågade då först, om jag ville åtaga mig att predika i Bondstorps kyrka under påsken. Lektorn hade nemligen blifvit af komm. Nyström derstädes ombedd att skaffa någon som ville resa dit. Jag jakade naturligtvis till hans fråga. Sedan vi en god stund samtalat härom, tog jag adjö och gick. Om Torsdag kommer skjuts, som hemtar mig, och skall då vid middagstiden resa härifrån. På torsdag förmiddag skall jag gå hem till lektorn för att få ett bref med mig till komm. Nyström. — Således hade jag åtagit mig detta ingalunda lätta uppdrag. Ja, måtte du, min dyre Frälsare blifva vägen för mig, då jag nu offentligen skall vittna om dig och din outgrundliga kärlek. Herre Gud gif mig mera ljus i ditt ord, så att jag sjelf måtte kunna förstå, hvad jag läser, och gif, att jag måtte kunna tala utan svårigheter. Gör min stämma klar och välljudande samt mina läppar färdiga att öppna sig då du vill säga något. För ditt namns skull hör min bön, så vill jag tacka och lofva dig! Amen. — Varit hos doktor Velander och fått ny medicin. — Derefter gick jag hem till Frans Berggren, hos hvilken jag stannade till kl. 5, då vi gingo ut. Han följde neml. med mig. Jag gick in på "H. Halls bolags bokhandel" för att få låna någon bok, med predikningar öfver årets texter. Detta fick jag ock omsider. Jag lånade: "Predikningar öfver svenska kyrkans nya högmesstexter" (utgifven af Fosterlandsstiftelsen). — Kl. 8 e.m. gick jag hem med Latinska lexikonet och hemtade medicinen från apotheket samt besökte vid halfniotiden lektor Mac Berlin, som i följd af rektor Velins inträffade sjukdom blifvit förordnad till rektor. Jag bad neml. om lof i morgon, hvilket jag ock fick med vilkor, att jag underrättade klassföreståndaren derom. Detta gjorde jag en stund derefter, hvadan jag har lof i morgon. À propos lof, hade vi lof sista timmen i dag för lektor Afzelius. — G.t.s. kl. 10.30 e.m.

Onsdagen den 9 April

Såsom nämndt är hade jag lof i dag. Hela dagen har jag setat inne och skrifvit predikan öfver 5:te akten, som är högmessotext på Långfredag. Jag har hemtat predikan ur en liten bok, vid namn "Betraktelser vid korset" af O. O. (Olsson, professor vid Aug. College i Amerika). Jag är rädd att första gången, jag offentligen uppträder i kyrka, vara utan consept. Det kunde ju så lätt misslyckas, jag kunde lätt komma af mig liksom "Salig Dumbom", som kom af sig vid ingången. Till ingångs text har jag valt 2 Moseboks 12 kap.^o 13 vers: "När jag ser blodet, skall jag gå fram om eder; och eder skall icke vederfaras den plåga, som eder förderfva må, när jag slår Egypti land." och till ämne för predikan: "Af hvad betydelse är Golgatha och Jesu ord: Det är fullkomnadt?" — Derjemte skref jag in en latinsk stil, som Gillis Neiglick och John Ekdahl hemtade hos mig för att bära den till Pastor Backlund. Ekdahl upptecknade åt mig prosten Sundelins sköna afslutningsvers i predikningarne: "Nåd, ack nåd, får be så helig Gud med så orena munnar etc." — Kl. ½ 12 på natten hade jag skrifvit predikan färdig, och kl. 11,55 e.m. gick jag till sängs, bedjande Herre Gud hjelpa mig under de kommande dagarne. Ja, Herre var du nära mig med din Helige Ande, då jag skall predika! Amen.

Torsdagen den 10 April

Bondstorps prestgård

Först på morgonen var jag ute för att låna mig en bonjour, hvilket jag naturl. måste hafva. Efter att hafva hos såväl skräddare som kamrater, fick jag omsider det jag behöfde. Vilhelm Johansson i L7:2 lånade mig sin bonjour jemte en nattsäck, som jag äfven behöfde under resan. Derefter var jag hemma hos lektor Nyqvist, som lemnade mig det bref, jag skulle taga med till Pastor Nyström. Sedan jag efter detta "snappande" kommit hem, bytte jag om kläder och gjorde mig i ordning till resan, som enligt lektorns utsago komme att bli vid 1-tiden. Omkring kl. 12 träffade jag fröken Nyström, som kommit till staden för att hemta mig, eller rättare Mag. Hellerström, som de trodde skulle resa hit. Emellertid skulle vi resa vid ½ 4-tiden. Jag gick så hem för att spisa middag och taga afsked. Mamma bad mig att bedja Gud om hjelp, hvilket jag ock skall och vill göra. Hon lofvade ock att bedja för mig. Kl. ½ 4 reste vi och framkommo till Bondestorps prestgård, som ligger 3 mil från Jönköping, kl. 8 e.m. Här emottogs jag först såsom varande mag. Hellerström, men blef omsider benämnd med mitt rätta namn. Först kom herr Per Nyström oss till mötes och derefter Pastorn sjelf, som neml. först trodde mig vara Mag. H. och äfven kallade mig med dennes namn. Unge herr Nyström följde mig upp på detta rum, hvarest jag nu antecknar dagens händelser. Jag tog af mig rocken, och gingo vi sedan ned i salen. Der presenterades jag då först för en fröken Gustafsson, sedan för en fröken, hvilkens namn jag ej tog vara på och slutligen för tvenne döttrar till pastorn. Ännu vet jag således ej riktig, hvad menniskorna, med hvilka jag några dagar kommer att umgås, bära för några namn. — Sedan vi samtalat en stund, spisade vi qvällsvard, hvarefter jag gick upp på mitt rum för att studera på mina predikningar tills i morgon. Jag hade neml. ej skrifvit aftonsångs­predikan, utan beslöt att då med Guds hjelp predika utan koncept. G.t.s. kl. ½ 1 f.m. Herre Gud hjelp i morgon! Amen.

Fredagen den 11 April (Långfredagen)

Å mitt rum i Bondstorps prestgård

Kl. 7 f.m. steg jag upp och klädde mig, hvarefter jag såg på aftonsångstexten en gång samt lärde mig förrättningarne vid altaret, ty herr Nyström sade i går qväll att jag troligen äfven skulle gå för altaret. Äfven bestämde jag, hvilka psalmer vi skulle sjunga, neml. 328:3 v; 24:1 v; 90; 94; 92; 96 och 213:1 v. Kl. 9 kom orgelnisten och hemtade förteckningen på dessa psalmer. Derefter gick jag ned för att spisa. Sedan vi gjort detta, sade pastorn, att jag skulle befria honom alldeles, och jag frågade, om jag gå sådan, som jag då var klädd. Nej, jag måste hafva "krage och kappa". Den förre fick jag låna af pastorn och den senare väntade på mig i kyrkan. Jag gick derpå upp på mitt rum och gjorde mig i ordning att gå till kyrkan. Sedan prestkragen och ytterrocken kommit på, var jag i den kostym som jag hade under gudstjensten, med kappan derutanpå. Derpå gick jag ned och tog afsked och gick så under önskningar, att det måtte gå lyckligt. Ingen var ännu färdig, hvarför jag gick ensam. Kommen fram till sockenstugan stodo ett par hundra menniskor der, hvilka på en gång helsade mig och jag så tillbaka. Jag gick in i kyrkan, som ännu var tom, och derpå in i sakristian. Strax derefter kom organisten, som hjelpte mig med att taga "kappan" på mig. Derefter anmodade han dem, som hade ringningen om hand, att ringa sista gången. Då kom folket in i kyrkan och strax derefter spelades Ps 328:3 v; hvarunder jag marscherade till altaret. För öfrigt var det öfverenstämmande [sic] med hvad, som derefter sker vid alla gudstjenster. Dock med det undantag, att jag efter syndabekännelsen, i samma ställning, läste: "Herre förbarma dig öfver oss! Christe förbarma dig öfver oss! Herre förbarma dig öfver oss!" — och sedan jag uppstått, fortfarande vänd till folket — "Ära vare Gud etc." — "Amen" efter collecten sjöngs ej, utan sade jag det. Sedan "tron" blifvit läst, gick jag in i sakristian och strax derefter upp på predikstolen. Då jag väl kommit upp och redan börjat predikan, märkte jag, att jag glömt psalmboken, hvari dagens högmessotext. Jag blef dock icke orolig derför, emedan före "Fader vår" en psalm skulle afsjungas och jag då kunde bedja herr Nyström, som var i sakristian, om det jag behöfde. Detta gjorde jag och fick ock en psalmbok. Sedan höll jag predikan, som varade i ungefär en timme. Efter förrättningens slut å predikstolen, gjorde jag återstoden af tjensten, såsom vanligt, för altaret och dermed var det slut. — En qvart derefter började aftonsången. Till denna predikan hade jag ej skrifvit något koncept, utan gick jag för andra gången, tagande Guds Ande till hjelp upp på predikstolen. Det gick mycket bra, hvarför jag verkligen är skyldig dig, käre Gud, mycken tack. — Mycket folk var under högmessan närvarande, men en stor del aflägsnade sig efter densamma. I aftonsången åtminstone, det såg jag, var hvarje åhörare mycket uppmärksam, och det var verklig glädje och lättnad att se alla ögon rigtade på mig! — Så hade jag då första gången predikat i en kyrka och då äfven förrättat altartjensten. Och hade jag således för första gången varit klädd i "kappa och krage". Men hade ej Herren hulpit mig, så hade det gått sämre än det gjorde: nu gick det deremot rigtigt bra. Derför vill jag uppstämma ett tack och lof till dig, store Hjelpare. Tack, o Jesus, att du ej räknade för rof Gudi jemlik vara, utan tog på dig en tjenares skepnad och vardt menniska för vår skull. Tack att du var så kärleksfull, att du gaf dig frivilligt i döden; på det vi derigenom skulle saliga varda. Ja, tack käre Fader, att du kunde älska oss arme stackare. Herre förlåt mig synderna och var mig nära alltfort! Amen. — Sedan vi spisat middag, läste jag tidningarne för gårdagen, under det jag rökade en cigarr, hvilken bjöds mig af herr Per Nyström. Efter att hafva druckit kaffe kl. 5, gingo vi, jag, herr P. Nyström och fröknarne, ned till sjön, som heter Rasjön, och rodde ut till en holme i densamma. Klockan sju kommo vi hem och samspråkade sedan till qvällsvarden, hvarefter vi fingo höra litet musik, i det fröken Augusta Nyström (densamma som hemtade mig från Jönköping) spelade några vackra stycken på pianot. Kl. ½ 10 tog jag "godnatt" och gick upp på mitt rum, der jag satte mig att skrifva detta, hvarefter jag gick till sängs kl. 10,55 e.m.

I dag har det varit mycket vackert väder. En riktig sommardag! — — —

Lördagen den 12 April

Å mitt rum i Bondstorps prestgård

Jag har i dag suttit så godt som fastnaglad å stolen vid detta bord å mitt rum. Jag har neml. skrifvit predikan till i morgon, hvilken jag hemtat ur förutnämnda bok: "Pre­dikningar öfver svenska kyrkans högmessotexter". Påsk­dagens predikan är af C. O. Rosenius och för resten af mycket godt innehåll. Ja, som sagdt är, har jag hela dagen suttit här jag nu sitter, då jag skrifver detta, utom då jag naturligtvis varit nere och spisat. Vid åttatiden sågo vi här många påskeldar och hörde många skott. Herr Nyström sköt ock af tvenne. Till qvällsvard fingo vi ägg, hvilket är en sedvana på påskafton. Så snart vi spisat, gick jag upp för att lägga mig. Jag gick dock ej till sängs förrän kl. 10,40 e.m.

Söndagen den 13 April (Påsk)

Å mitt rum i Bondstorps prestgård

Kl. ½ 8 f.m. steg jag upp i dag och läste igenom min predikan en gång, hvarefter jag nedbjöds att spisa. Efter måltidens slut, samspråkade vi ngt litet och 5 minuter före kl. 10 gick jag till kyrkan. Mycket folk var samladt; kyrkan var nästan till trängsel fyld. Då jag under afsjungandet af första psalmversen skulle gå för altaret, höll jag på att glömma taga på mig "kappan", ja, jag hade till och med tagit några steg ut i kyrkan, då jag till min stora förtret märkte, att jag saknade den, och "hvips" var jag åter inne i sakristian. Som jag ej sjelf kunde taga på mig "kappan", vinkade på kyrkvärden, som satt inne i kyrkan midt emot sakristian. Denne hjelpte mig, och jag spatserade genast till altaret. Predikan började jag med följande ingångs­språk: "Detta är den dagen, den Herren gör; Låtom oss på honom fröjdas och glädjas", hvilket står hos David i hans 18 Psalms 24 vers. Dagens heliga högmessotext var Joh. 20:1-10 v. Ämnet var följande fråga: "Hvilka äro de förnämsta fröjdeämnena, vi hafva af Kristi uppståndelse ifrån de döda?" — Följande psalmverser afsjöngos: 268; 24:1 v; 106; 102:1 v; 103; 105:1-4 v; 105:5 v. — Efter predikans slut och sedan altartjensten blifvit förrättad, måste jag ännu en gång upp på predikstolen. Jag läste neml. en hel mängd kungörelser, af hvilka somliga voro illa skrifna och derför svårlästa. Derpå spelades utgångs­marschen och tjensten var slut. — Tack o, Herre Gud, att du hulpit mig så, att jag ej gjort något fel vid förrättning­arne. O, Herre, hjelp mig äfven i morgon för ditt namns skull. — På e.m. skref jag predikan till i morgon, som är Annan Dag Påsk. Äfven denna predikan har jag hemtat ur förut nämnda bok. Kyrkoherden P. P. Welinder är dess egentlige författare. — Vid 7-tiden bjöds jag ned att dricka ett glas pounsch och skåla med fröknarne, hvilket jag ock gjorde. Jag stannade sedan nere, tills vi spisat qväll, då jag gick hit upp på mitt rum. Här satt jag till kl. 1 på natten, emedan jag ej ville lägga mig förrän jag fått min predikan färdigskrifven. Dessutom skref jag detta. — Herre min Jesus, du som har samme Fader, samme Gud som jag, tack och lof, för att du uppstått för mig, så att jag nu vet, att, såsom du uppstått med en förklarad lekamen, skall ock jag en gång uppstå ur grafven för att sedan vara när dig i evighet. Men hjelp du, o Jesus, att jag mera ser på dig och litar på dig, så att mitt eget "jag" ej framträder framom dig. Ja, var mig alltid en Frälsare, Återlösare och heliggörare. Herre, led mig i din sanning både nu och alltid! Amen.

Måndagen d. 14 April (2 Dag Påsk)

Å mitt rum i Bondstorps prestgård

Sedan frukost spisats, gick jag för sista gången till Bondstorps kyrka — nu åtminstone — för att förrätta gudstjensten derstädes. Denna började med afsjungandet af psalmen 328:3 v. Öfriga psalmer under gudstjensten voro: 24:1 v; 107; 120:7, 8, 9 v; 104:6, 7 v; 112:9 v. — Ingångstexten var Marci 16 kap^o 6, 7 v., hvaröfver jag talade något litet. Med ledning af dagens högmessotext hade till ämne valts: "Den, som med upprigtig bättrings­sorg söker Jesus den korsfäste, skall med sann trosglädje finna Jesus den uppståndne". Denna predikan, som verkligen är mycket god till sitt innehåll, har jag hemtat i ofvannämnda bok. Hennes egentlige författare är P. P. Velinder. — Ej så mycket folk som i går var i kyrkan i dag. Efter gudstjenstens slut gick jag hem till prestgården. — Jag vet nu, hvad pastorns båda andra döttrar heta. Den ena heter Christina och den andra Hilda, båda mycket gamla. De två andra fröknarne heta: Ida von Betzen från Göteborg och Anna Gustafsson från Linde i Vestmanland. Båda äro här för att lära sig hushålla. Den senare är förlofvad med en handlande i Linde och skall snart gifta sig. — Till middagen hade kommit främmande, nemligen pastorns måg inspektoren Axel Johnstone från Rasjö med fru och två små barn: Elvira och Gudmund. — Under eftermiddagen läste jag antingen i tidningarne eller samspråkade jag med herrskapet. Kl. 6 följde vi von Johnstones ned till sjön, ty de rodde neml. öfver Rasjön till Rasjö, der de äro hemma. Derefter gingo vi bort till skogen för att höra talltrasten [sic], som sjöng mycket vackert. Sedan vi hvilat oss en stund, vände vi våra steg mot prestgården. Kl. 8 kommo vi hem, då vi genast spisade qväll, efter hvilken jag gick upp på mitt rum. Kl. 10 e.m. lade jag mig. —

Tack, o Gud att under dessa dagar varit min hjelp! Lofvadt och prisadt vare ditt namn!

Tisdagen den 15 April

Å mitt rum i Bondstorps prestgård

Emedan pastorn ej kunde få någon skjuts i dag, måste jag stanna här till i morgon bittida, då jag reser redan kl. 6 f.m. På förmiddagen skref jag "kladd" till en af de krior, vi fingo upp före påsk. De voro: "Öppnar penningen verkligen alla lås?" och "Jemförelse mellan Alfred den store och Karl den store." Den senare har jag beslutat mig för att skrifva. — På e.m. var jag nere i salen, läste tidningar och samtalade med damerna och pastorn samt doktor Per Nyström. Senare på qvällen bad jag dem skrifva sina namn i min födelsedagsbok, hvilket de ock gjorde. Sedan jag spisat qväll, tog jag "god natt" och på samma gång afsked af fröknarna von Betzen, Gustafsson och Hilda Nyström samt dokt. Per Nyström, hvilka ej stiga upp i morgon så tidigt, att de få taga afsked af mig eller tvertom. Uppkommen på mitt rum, afskref jag först ett par vackra verser ur en "Folkvisa från Thüringen", hvarunder doktor Nyström kom upp till. Han bjöd på en cigarr och vi sutto och samspråkade till kl. 11, då vi sågo oss föranlåtna gå till hvila. — Innan jag gick upp efter qvällsvarden, måste jag bestämma, hvad jag ville hafva för mitt besvär. Jag ansåg, att jag ej borde taga mer än 10 kronor, ehuru jag kunnat taga mycket mer. Jag fick ock 10 kronor, för att jag förrättat gudstjensterna i härvarande kyrka under nu gångna helgdagar. — G.t.s. kl. 11 e.m. — — — — Regnigt och ruskigt väder i dag.

Onsdagen den 16 April

Hemma i Jönköping

Kl. 5 i morse steg jag upp. Genast sprang jag till fönstret och se! — marken var totalt hvit. Jag hörde stormen tjuta och vindarne susa i knutarne. Med ett ord, jag fick ej en treflig dag att resa hem på; vi hade på morgonen det förskreckligaste yrväder. Sedan jag gjort mig i ordning för resan, gick jag ned för att taga afsked och få litet i västen. Jag åt temliga bra, ity resan var lång och svår. Pastorn var uppstigen, oaktadt han redan i går qväll tagit "farväl" af mig. "Det blir en otreflig resa", menade fröken Christine. "Ja, det gör det väl, men jag måste till stan i dag, hurudant vädert än är", svarade jag. Tack vare pastorn, fick jag en galant pels att svepa in mig uti, jemte en fell om fötterna, och så begaf jag mig i väg, sedan jag tagit afsked af pastor Nyström och hans döttrar, fröknarne Christine och Augusta. Vi hade fått en utmärkt springare, så att vi kl. ½ 11 voro här i staden, oaktadt vägarne voro så svåra. Hem­kommen, såg jag nästan vanskaplig ut. Jag var uppsvullen i ansigtet och såg mycket förfrusen ut. — Före middagen återbar jag det, jag i och för resan lånat före påsk. Ingen af egarne emottog någon annan betalning än "tack". — På e.m. låg jag allra först och "sof middag", tills kl. var ½ 6. Då först började jag tänka på mina lexor till i morgon och gick hem till Gillis Neiglick för att få öfversättning till Cicero. Han var likväl ej hemma, hvarför jag måste vänta, tills kom hem något efter kl. 8. Jag gick ej derifrån förrän kl. 10 e.m. Hemkommen, brydde jag mig ej om att läsa på lexan, utan läste i "Sm. Alleh." och skref till kl. 12,40 f.m. då jag gick till sängs —

Torsdagen den 17 April

Jag hade ej läst på lexan, hvilket jag derför anmälde för pastor Backlund. — Fått igen latinska stilen n:o 9 och fått upp en, d.v.s. n:o 11, som vi skola lemna om onsdag. — Skrifvit min kria färdig. — Då Restor kom hem något efter nio, berättade han att "Örn", den lille snitsige ångaren, blifvit ett rof för den svåra storm, som i går rasade öfver Wetterns sällan spegelklara yta. Han skall, enligt ryktet, hafva stött på grund och sjunkit vid Hästholmen. Huruvida detta är sant får man väl veta i morgon. Kl. 11,15 gick j. till kojs.

Fredagen den 18 April

I dag hafva skriftliga profver för mogenhetsexamen tagit sin början. Ämnena för uppsatser på modersmålet voro följande:

1:) Hvarigenom bevisar sig den heliga skrift vara Guds uppenbarade ord?
2:) Hvilka voro de förnämsta orsakerna till konstens och vetenskapens höga blomstring i det forna Grekland?
3:) Den preussiska statens uppkomst och utveckling.
4:) Dalupproren under Gustaf Vasas regering.
5:) De fornnordiske vikingatågen.
6:) Om skalden Stagnelius.
7:) Våra skogsträd och deras inflytande på landskapets karaktär.
8:) Ej bättre börda man bär på vägen än kunskap mycken. — — —

De privatister, som anmält sig här, hafva sändts till annat läroverk. — Lemnat våra krior. — Efter middagen var jag hemma hos Neiglick, som i dag varit hemma från skolan. Kl. 4 gick jag hem. Sedan jag spisat qväll, gick hem och lade mig kl. 9,40 e.m.

Lördagen den 19 April

Läst "Sm. Alleh." för i går, hvari bland ann. stod om den stora branden i Nässjö i onsdags. — Ryktet, att "Örn" skulle strandat och sjunkit, har nu slopats, derigenom att den lille snabbe ångaren i dag legat såsom vanligt om lördagar i hamnen härstädes. Det var idel lügen! — På e.m. var jag hemma hos Neiglick. Jag bjöds på "kaffe med dopp" och "påtår". Vi hade suttit och pratat till ngt efter fem, då jag började skrifva litet på min stil, för hvilket ändamål jag gått dit, men fick ej länge hålla på, emedan min bror Restor kom efter mig. Gustaf Larsson var neml. hemma och väntade på mig, emedan han ville tala vid mig. Han ämnar börja studera och läsa privat ett år eller ngt derutöfver samt sedan söka in uti nedre sjette. — Kl. 8 e.m. kom Edv. Fransén och Carl Valfridsson hem till mig och stannade här en stund. Jag fick i uppdrag att tala i morgon på vår sammankomst. G.t.s. kl. 10,30 e.m.

Söndagen den 20 April (1 e. Påsk)

Kyrkodag för 5^te, 4^de och 3^dje klasserna. Jag var ej i kyrkan. Gudstjensten förrättades emellertid af pastor Backlund. — Läste tidningarne "Sm. Alleh." och "LördagsRevy". Den förra utgafs neml. i ett extra blad i går; den senare fick jag låna af farbror Carlsson o var mycket treflig. — Kl. ½ 12 började jag lära mig mina växter, som jag ej sett på sedan j. var i femte klassen. Vi skola förhöra dem om lördag, då vi för öfrigt hafva mycket svårt. Jag blir troligen i följd deraf tvungen vara hemma från skolan två l. tre dagar. Sedan jag spisat middag, gjorde jag ett besök hos Ernst Malmsten, emedan jag ville betala honom de fem kronor, jag lånade i Jan. månad. Derefter gick jag hem för att läsa lexorna till i morgon. Kl. ½ 5 slutade j. dermed, emedan jag nu en stund ville bereda mig till att tala i föreningen kl. 6. Jag valde till text 1 Kor. 15:1, 2 v. Emellertid kom jag försent till sammankomsten, ty de hade redan börjat, då jag inträdde. Emedan vi ej voro mer än sex till antalet, beslöts, att vi endast skulle samtala, hvadan jag slapp att hålla tal. Herren välsignade oss så, att vi hade mycket roligt. Sedan vi bedit till Herren, skildes vi åt. Kl. 9,15 e.m. kom jag hem och läste på lexan uti "Proportionsläran" till kl. 11,20 e.m., då j. anbefallande mig i Herrens hand gick till sängs.

Måndagen den 21 April

Studentkandidaterna hafva i dag skrifvit stilar på franska och tyska språken. En af dem har redan rest hem, vetande sitt öde. Anders Lindgren skulle nemligen hafva skrifvit sin uppsats å modersmålet i fredags så skröpligt, att den fullkomligt underkänts. Derför gick L. ej upp i skrifning­arne i lördags och i dag, utan reste ifrån alltsamman. — På e.m. skref jag bref och afsände det äfven i dag till Gustaf Nordblom, som f.n. är i Kinna (troligen). — Vidare läste j. "Sm. Alleh." för dagen, deri bl.ann. står om valet till komm. i Forserum i går. Det utföll så att v. pastorn J. A. Ekholm fick alla afgifna röster, förutom nio, af hvilka 8 tillföllo v. p. J. Syrén i Hakarp och 1 v. k. J. J. B. Sjöstrand i Öggestorp. Der stod äfven omtalad Smålands Nations i Upsala fanfest, hvilken var mycket ståtlig. — G.t.s. kl. 11,50 e.m. — — — —

Tisdagen den 22 April

I dag hafva vi, L6:2a, haft månadslof med latinsk skrifning. Vi fingo en temligen svår stil. Jag slutade kl. ½ 11. Sedan jag spisat frukost, skref jag latinske stilen n:o 11 färdig, hvilken vi skola lemna i morgon. Under e.m. skref jag litet hvarjehanda och gick kl. 6 hem till Edv. Fransén. — Under vägen dit mötte jag "Långe Anders", som sade mig, att jag hade ett bref på skolan ifrån Stockholm. Genast begaf jag mig dit och fick ut det. Emil Landberg hade verkligen ej glömt sin gamle vän och "knäkamrat". Det var länge sedan j. hört af ngt från honom, hvarför detta bref var mycket kärkommet. Han är ej längre på apotheket "Gripen", utan har sedan medio af Oktober förra året plats i Jarls Bokhandel i Stockholm. — Hos Fransén stannade jag till kl. 8 e.m., då vi: jag, Fransén, Valfridsson, Berggren och Vilh. Johansson gingo ut att spatsera i parken. Kl. 8,45 skiljdes jag vid dem och gick hem. G.t.s. kl. 9,30 e.m., men låg och läste i "Guds rike och församlingen af P. Valdenström" tills klockan var ½ 11 e.m.

Onsdagen den 23 April

I dag har jag varit hemma från skolan, dels emedan jag måst uteslutande egna mig åt att lära mig mina växter, dels emedan jag ej är riktigt kry. På f.m. läste jag och skref äfven, bland annat ett brefkort till komm. C. A. Lindblom. Frans Berggren sade nemligen i går, att jag borde skrifva till pastor L. i Habo för att fråga, huruvida han ännu fått något biträde, som söndagligen predikar i hans ställe. Nu skref jag, att jag skulle vara villig åtaga mig nämda besvär. Vi få se, huru det lyckas! — Hela e.m. begagnade jag till att läsa på mina växter. Jag såg först direkt igenom mitt herbarium, derefter lärde jag mig de två första klasserna. — Senare på aftonen skref jag svar på Emil Landbergs bref, hvilket jag bekom i går, och läste derpå "Sm. Alleh." för dagen, hvari bl. ann. läses:

"En kärlekens apostel. En skandal af mest rörande beskaffenhet sysselsätter för närvarande de 'andligt sinnade' kretsarne härstädes. Jönköpings missions­förenings styrelse har nemligen sett sig tvungen att afskeda en af sina resepredikanter, oaktadt han var en af dess bästa och helst hörde talare, hvilkens predikningar samlade i missionshusen skaror af åhörare. Bakom detta afskedande ligga några ruskiga historier. Predikanten har under sina resor i bygden begagnat sig såsom 'ett herrens utkorade redskap' af sitt stora välde öfver qvinnorna att här och hvar knyta en ömmare förbindelse, en kapris för stunden. Ett af hans offer har i stor samvetsnöd biktat sitt brott, hvarigenom hela denna väfnad af fromleri på ytan samt lättsinne och synd på botten kommit i dag. Det sorgligaste är att både han och qvinnan äro gifta. Vid tillfrågan erkände han öppet hvad lades honom till last. — Detta var en hård stöt för Jönköpings missionsförening och det i samma vefva, som en annan af dess stödjepelare, Samuel Johansson förlägger sin verksamhet till Göteborg o. den åldrige Svening Johansson ej orkar resa som i forna tider." — —

Hvem den omtalade är, vet jag ej ännu. Ryktet förmäler, att det skulle vara August Pohl. Mig förefaller det högst otroligt. Jag kommer nog att få veta, huru med saken förhåller sig, huruvida historien är sann, och i så fall, hvem som är den skyldige. G.t.s. kl. 11,55 e.m.

Torsdagen den 24 April

Läst växter hela dagen. Jag har neml. äfven i dag varit från skolan på grund af ofvan anförda skäl. G.t.s. kl. 11 e.m.

Fredagen den 25 April

Ej heller i dag har j. varit i skolan. På f.m. lärde j. mig lexan i Virgilius till i morgon. Efter middagen gick j. ned till hamnen för att se det nyss påbörjade lifvet der. Ångaren "Bylgia", som i år inköpts af Ångfartygsbolaget Ran, låg i dag första gången här i hamnen. Visserligen har den varit här otaliga gånger, men ej med namnet "Bylgia". Förut har den neml. hetat Sjötorp och varit hemma i Venersborg. Nämda bolag eger nu trenne ångare, hvilka underhålla trafiken häremellan och Göteborg. De två gamle ångarne heta "Småland" och "Ran". "Bylgia" fick den nyinköpta ångaren heta, emedan Bylgia var en dotter till Ran. — Sedan lärde jag mig de återstående lexorna och blommorna, hvilka vi troligen skola förhöra i morgon. Kl. ½ 8 kunde jag dem, efter att länge hatt [sic] "gnott" på Carex, hvilket slägte onekligen är värst att inlära. Kl. 9 fick jag besök af Gustaf Larsson, som j. skall läsa med. Han vill neml. efter ett par år taga in i 6^te klassen vid härvarande läroverk. Jag bestämde lexor till tisdag, då vi skola läsa första gången. Äfven Restor skall läsa för mig. — Derefter läste j. "Sm. Alleh." och lade mig kl. 12,10 f.m.

Lördagen den 26 April

På åtta-rasten gingo vi alla i vår klass ned till stationen. Kyrkoherde Hallenberg skulle neml. då resa från Jönköping och flytta till Onsala prestgård i Halland, hvilken församlings pastorat han den 1 Maj tillträder. Vi stodo i närheten af den kupé, i hvilken han skulle resa. Och kan man tänka sig den lille "Putte", som han gemenligen kallats, kom och tog afsked af oss hvar och en. Det var så trefligt att skaka hand med honom. Man verkligen kände att han skulle saknas. Ja, emellertid måtte Herren Gud få leda honom, hvart än han går. Vi fingo igen vår latinske stil n:o 11. — Kl. 11 gaf "Kroken" oss proftal, hvilka jag till min lycka och glädje räknade rätt. Neiglick, Palmqvist och Springer kunde ej räkna ut dem, ehuru de försökte hela timmen. — Vidare sluppo vi förhöra våra växter förrän i dag åtta dagar till, då vi fyra i sender skola examineras. — Kl. ½ 4 hade vi mönstring å skolan och constaterades, att j. var "svag och närsynt". Derefter gick j. hem till Edv. Fransén, som jemte Valfridsson följde med till missionshuset. "Jönköpings stadsmissionsförening" firar neml. i dag och i morgon sitt årsmöte. Först höllo Svening Johansson och Samuel Johansson predikningar, som voro af särdeles godt innehåll. Derefter hölls diskussion öfver några frågor, hvilket blef mycket intressant och uppbyggande. Kl. 9 var det slut, då man, mycket uppfriskad till sin själ, gick hem. — Ännu har jag ej fått svar på det bref jag sände komm. Lindblom i Habo. G.t.s. kl. 11,20 e.m.

Söndagen den 27 April (2. e. Påsk)

Kl. ½ 9 gick j. att spisa för kunna vara i missionshuset kl. 9. Hos Bergströms blef j. nu presenterad för herr Melldahl i Tenhult. — Först predikade pastor Karl Palmberg och derefter pastor Ekman från Kristinehamn öfver Joh. 21 kap: "Jesu samtal med Petrus". Det var mycket roligt! — Kyrkodag för L7:2, R7:2, L7:1, R7:1, 2^dra och 1^sta klasserna. — Jag var ej i kyrkan, ehuru jag allt bort gå dit, emedan prosten Sundelin predikade i dag. Jag måste neml. läsa på mina lexor, hvilka j. dock ej hann att lära mig. Efter att ha spisat middag, gick upp till Gillis Neiglick och bad honom gå med ut och spatsera, hvilket han ock gjorde. Hem­kommen kl. ½ 4, fortsatte jag en stund att läsa på lexan i historien. Jag likväl ej att länge och väl läsa på, emedan j. måste bereda mig för att tala på kristendoms­föreningen. Kl. något före 6 gick j. dit. Oaktadt det redan var inne på tiden hade ej någon kommit före mig, men slutligen kommo så många att vi sällan äro så många närvarande. Vi voro 13 à 14 stycken. — Jag talade öfver 1 Kor. 15:1, 2 v. — Derpå hölls diskussion öfver 2 Petri 2 kap. Vi hade då mycket roligt, hvarför vi ock tackade Gud. — Emedan jag var mycket trött, då jag kom hem kl. 9 e.m. kunde j. ej läsa ngt, utan gick och lade mig kl. 9,35 e.m.

Måndagen den 28 April

Till all lycka hade vi lof för adjunkten Peterson, hvilket jag dock ej viste, förrän jag kom till skolan i morse kl. 7. G. Neiglick och jag voro under första loftimmen, 7-8, nere vid lokomotivstallarne, der vi sågo en ny maskin "N^o 322 Fyrisvall", som år 1883 är förfärdigad vid Motala mekaniska verkstad. — Först på e.m. skref jag litet smått och gick kl. 5 till Gillis N. för att afskrifva öfversättning till lexan i Xenofons Anabasis. Kl. ½ 7 kom j. hem igen, då jag började läsa, hvarmed j. höll på till kl. 11. Jag läste neml., jemte lexorna, "Sm. Alleh." för dagen. Kl. 11,50 e.m. gick j. till kojs.

Tisdagen den 29 April

Pluggat hela dagen. — Fått bref från Th. Thörngren, den gamle hedersknyffeln! — För öfrigt har allt gått sin jemna gång. G.t.s. kl. 10,15 e.m.

Onsdagen den 30 April

Äfven i dag hade vi lof för adj. Peterson (mellan 11 o 12), som fortfarande är sjuk. Under grekiska lektionstimmarne hade jag frågan öfver en timmes tid, hvarför jag till slut blef rigtigt illamående. Som jag natürlich ej är "styf" i detta ämne, gick det ej synnerligen bra för mig, och ännu sämre mot slutet, då var nästan fullutmattad. Det är emellertid högst oförståndigt af en lärare, att så länge "gno" en lärjunge, under det de andre antingen högst litet eller alls intet följa med, utan sitta och syssla med och tänka på helt andra saker. På e.m. kommo Gillis Neiglick, Albin Olsson, Selim Palmqvist och Gösta Fischer hem till mig för att genomse mitt herbarium. G. N. hade äfven med sig sitt, hvilket vi på samma gång genomsågo. Kl. ½ 7 gingo de med undantag af G. N., hvilken jag följde hem och hos hvilken jag stannade till kl. ½ 9, då vi gingo ut att spatsera. Jag besökte då Vitus Andersson på apoteket "Kronan", emedan jag ville ha reda på, huru vida han fått bref från Kyrkoherde Bursell i Bringetofta eller ej. Det hade han ej, men kyrkoherde B. kommer hit till sta'n om söndag åtta dagar till, emedan han då skall profva till Barnarps pastorat, som ligger en mil söder om Jönköping. Då skall V. Andersson tala med honom om saken. Lyckas det ej då, skall han sedan skrifva till patron Petersson i Säfsjö för att äfven der fråga, om de vilja hafva någon informator till sommaren. Ja, måtte Gud vara med i spelet! Sänd mig någonstädes, men sänd mig dit, der du vill hafva mig, o käre Fader! Derom beder jag i Jesu namn. Amen. — Hemkommen, läste jag "Sm. Alleh." för dagen och en betraktelse för dagen af C. O. Rosenius, hvarefter j.g.t.s. kl. 11,30 e.m.

Torsdagen den 1 Maj

Kl. 6 på morgonen steg upp i dag för likt alla andra menskor höra musiken och följa den genom staden. Det var mycket roligt. Ensam i hopen af "bynken" och således utan sällskap, stördes jag ej mer än en gång, då någon kasta något på mig. Detta oaktadt fortfor jag dock genast att njuta af musikens toner i fulla drag. Allt spelades särdeles utmärkt, med undantag af sista reprisen, då tvenne musikanter spelte mer, än de skulle gjort, eller måhända "kom på efterkälken". Emellertid må musik­kåren hembäras mycket beröm. — I följd af dagens betydelse hafva vi haft lof i skolan. Derför, sedan jag varit hemma något litet, gick jag med Gillis N. ut att spatsera. Jag kom hem kl. ½ 9 f.m., då jag satte mig att läsa i "Familjevännen". Härmed höll jag på till kl. 3 e.m. Jag började neml. läsa en roman, "Kärlek och brott", hvilken är särdeles utmärkt. Derefter skref jag och läste lexor till kl. ½ 7 e.m., då jag gick ut att se det mycket omtalade goodtemplartåget genom staden. Jag följde med till vindbron, hvarpå jag vände om och följde Gillis Neiglick först hem, och sedan till förstaden. Under vägen dit träffade vi några studentkandidater, hvilka för oss yppade utgången af deras skrifningar, som för dem i afton tillkännagafs. 7 herrar sjundeklassister blefvo under­kända, eller med det vanliga ordet, kuggade. Dessa voro: Gustaf Siedberg, Carl Molander (latinare), Anders Julander, Fredrik Nilsson, Johan Djupström, Anders Malmberg och den förut nämnde Anders Lindgren. — Efter att hafva spisat qväll, lade j. mig kl. (omkr.) 10 e.m. — — — — — — —

Fredagen den 2 Maj

Mellan kl. 7 och 8, liksom mellan 12 och 1 hade vi lof för adj. Peterson, som fortfarande är sjuk. Under första loftimmen voro j. och Gillis N. nere vid stationen en liten stund, men gingo snart upp i klassen igen för att lära oss lexan i "Fysiken". Under andra loftimmen läste jag först på lexan i Tyska gramm. och gick sedan ned till hamnen, der jag besåg fartygen. Ångarne "Jönköping" och "Primus" inlöpte just då i hamnen. — På e.m. läste jag lexor till kl. ½ 11 och en halftimme derefter fick jag upp "Sm. Alleh.", hvilken jag sedan läste och afskref åtskilligt derur. Bland födde inom vestra församlingen stodo: "Robert Nathanaël, son af skräddaren J. A. Lilja och Emma Johansson". — Detta hade jag läng [sic] väntat och ville jag önska dem "Lycka till". — "Isak Harald, son af handl. A. T. Barkman och Mimmi Lagerholm". — Patron B. ger då alltid sina barn gamla hedervärda namn. Lycka till! — Dessutom vill jag härnedan uppteckna hvad "Sm. Alleh." säger om gårdagen: "Blomstermånadens första dag, den glada, mångbesjungna första Maj, var härstädes åtföljd af en mulen himmel, blid väderlek, då och då en stilla skur af ett mildt vårregn, skolungdomens lof ur skolan, musik å gatorna, goodtemplarprocession och — raglande första Majfirare. — Redan klockan sex på morgonen fyldes gatorna af svärmar af yrvakna samt nyss rentvättade pigor, lärgossar, skolpojkar och gamla madamer, hvilka med stilla förtjusning lyssnade till den lifliga marsch, under hvilkens toner härvarande militärorkester marscherade genom gatorna, påminnande stadens invånare att 'i dag är det första Maj' och i dag bör vara en glädjedag öfver naturens nyvaknade lif. Skulle någon betviflat, att Jönköping vore en barnrik stad, blef han säkerligen i går morse öfvertygad om motsatsen; ty rigtiga små svarta moln af nyfikna barn med undrande, uppspärrade ögon följde halft i marschtakt, halft luffande musikens marsch; ty 'i dag är det ju lof och i dag är det första Maj'." Redan mellan sex och sju på qvällen, fortsätter tidningen, "svartnade Storgatans trottoarer ånyo af menniskomassor, lärgossar och syflickor, som slutat dagens arbete, barn och barnpigor, borgarfruar och vanliga trottoarnötare, embetsmän och medlemmar af den ständiga ledighetskomitén, och öfverallt såg man bakom de veckiga fönstergardinerna framtitta nyfiket spejande, halft förläget rodnande qvinnoansigten eller ostyriga barn. Man väntade på den annonserade goodtemplarproces­sionen. Ändtligen, strax efter sju, höres hornmusiken och trummorna, skarorna tätna bortåt östra delen af Stor­gatan, standaren svaja, ty nu har processionen satt sig igång från Östra tändsticksfabriken, gatan rakt framåt. Den viker af vid kyrkan nedåt Strandgatan för att bringa borgmästaren Printzensköld sin hyllning medels sång och dylikt, hvilket dock omöjliggjordes på grund af de på­trängande massorna. På nytt går tåget upp till Storgatan, bleckinstrumenten ljuda, trummorna mullra, trängseln blir å trottoarerna svårare, ju närmare processionen kommer. Ytterligheterna stå här i lifvet hvarandra mycket nära, och en sällsam illustration till denna sats såg man vid nämnda procession, som omsvärmades af några halffulla, skrålande, trängande och skuffande ynglingar, af hvilka en i beväringsmössa, en nykläckt fosterlandets försvarare, i dimman af alkoholångorna sökte på allt sätt håna nykterhetsvännerna. Den eviga afunden mellan goodtemplare och goodpimplare! Processionen gick till 'Viktoria', der fest hölls, hvarvid den beryktade kyrkoherd [sic] Vigstrand från Malmbäck talade öfver ämnet: 'Första Maj', med ledning af 2 Mose boks 7 kap. 6 vers, som lyder: 'Då bacchusfesten firades, vordo judarne tvugne att gå med murgrönskransar i högtidståg, Bacchus till ära'. Det fyndigt valda ämnet gaf talaren tillfälle till en än humor­istisk, än allvarlig framställning af dryckenskaps­lasten och förkastligheten af den urgamla seden att fira första Maj med att supa sig full." Så långt tidningen. — Efter att sålunda hafva läst "Sm. Alleh.", gick j. till sängs kl. 2 f.m. — —

Lördagen den 3 Maj

Då jag höll på att spisa frukost, fick jag ett bref, som genast visade sig vara sorgebudskap och det från Varberg. Intet spörsmål, hvem döden nu slukat, hann göras inom mig, förrän jag bryter brefvet, och till min stora ledsnad och sorg erfar jag, att Axel Nordblom slutat sina dagar. Ej kunde jag ens ana detta, då jag sista gången såg honom, då han följde mig vid min afresa från Varberg ned till stationen. Visserligen var han redan då mycket klen, men jag trodde, att jag nog flere gånger här i lifvet skulle få se och träffa honom. Ack, sådan sorg der är nu hos herr­skapet Nordblom! Måtte dock Herren Jesus fått föra Axel hem till sig! Ja, måtte han der en gång instämma i den frälsta skarans lofsång till Guds och Lammets ära! Ack, Jesus träd du in i detta hus, hvarom jag nu talat! Fräls alla hem till dig! Klappa du på allas deras hjertedörrar, i synnerhet på min älskade Olgas! O, Herre, min enda önskan, som jag vill, att du nödvändigt låter gå i full­bordan är just denna: Måtte min älskade Olga en gång ej saknas i himmelen! Ja, Herre Gud för Jesu skull välsigna hela Nordblomska huset! Amen i Jesu namn. — Kl. ½ 3 e.m. gick jag hem till Selim Palmqvist, som bor långt uppe på förstaden. Han och jag läste neml. på våra växter, som vi samtidigt förhörde mellan kl. 5 och ½ 6 e.m. Jag hade med mig fr.o.m. Sertifloræ t.o.m. Centrifloræ d.v.s. 5^te, 6^te, 7^de, 8^de och 9^de klasserna. Palmqvist hade klasserna fr.o.m. Rosifloræ till o.m. Spadecifloræ. Jag fick först fråga på P^s Carexaster, hvilka jag till tredjedelen ej kände, ty han hade 50 st. Jag deremot har endast 20 st. Jag sade naturl. till Lektor Arnell, att jag ej bemödat mig om att taga Carexaster. För öfrigt då jag frågades på Leguminose, svarade jag rätt så när som 4 à 5 gånger. Jag hoppas dock att få behålla mitt AB! Sedan på qvällen gjorde jag [...] utan lade mig redan kl. 9 e.m. (något efter).

Söndagen den 4 Maj (2^dra Böndagen)

Kyrkodag för 6:2, 6:1 och 5^te klasserna, hvarför äfven j. var i kyrkan. Altartjensten förrättades af prosten S. och lärov.adj., pastor B., hvilka i dag voro klädde i full hög­tidsskrud. Texterna för dagen voro: Ottesången: Davids 27:9 v; Högmessan Joh. 3:17, 18 v.; Aftonsången: Ebr. 4:1 v.; Till ingångsspråk hade prosten, som höll predikan, valt Joh. 4:10 v.; och med ledning af dagens högmessotext till ämne: "Ändamålet med Guds Sons utgifvande". — Det var ej mycket folk i kyrkan, hvilket väl kom sig deraf, att vädert var fult och regnigt. — Efter middagen var j. hos Gillis N., och satt der och pratade bort tiden till klockan fattades en qvart i fyra, då j. gick hem för att lära mig lexorna till i morgon. Kl. 6 gick j. till skolan för att vara nära vid "Kristendomsföreningens" sammankomst. Fransén, Valfridsson och Osc. Nilsson voro komna före mig och efter en stund kom äfven Carl Gran. Emedan vi voro så få, talade ingen, ej heller hölls ngn diskussion, utan sutto vi och samspråkade med hvarandra. Vi talade med Gran om hans förhållande till Jesus, och när han bekände, att detta var allt annat än godt, bådo vi honom öppna sitt hjerta för Jesus, på det han måte få göra sitt intåg deri. Innan vi skildes åt, bådo vi till Herren och glömde då ej denna vår kamrat. Ja, Herre Jesus klappa du ännu på hans hjerta, tills det öppnar sina portar för dig, o Frälsare! — Då j. hemkommit vid 9-tiden, fortsatte jag att läsa på mina lexor. Kl. 11 började j. skrifva min latinske stil N^o 13, som vi skola lemna i morgon. Kl. 1,15 f.m. g.j.t.s. —

Måndagen den 5 Maj

Mellan 7-8 f.m. hade vi Rektorn i stället för adj. Peterson, som ännu är sjuk, men på e.m., d.v.s. mellan 4-5 hade vi lof. Då läste och skref jag hvarjehanda. Kl. 7 besökte j. Gillis N., som följde med ut att spatsera. Vi gingo först ett slag fram åt staden och sedan att spisa. Efter qvällsvarden möttes vi åter och gjorde så en tur till Hotellet samt hem igen. Kl. 10 e.m. g.j.t.s.

Tisdagen den 6 Maj

Efter middagen läste j. tidningen för gårdagen, i hvilken stod ett stycke af Puck: neml. "Jagten efter själar". (Scener fr. Jkpgs missionshus.) Är det sant, som der beskrifves, så var pred. F. Fransons uppträdande, hvarom uppsatsen handlar, bra öfverdrifvet. Vidare stod der återigen om "En 'kärlekens' apostel". En insändare till Oskarshamns­tidningen vill påstå att uppgiften rörande den predikant, som här benämns "kärlekens apostel" var falsk. Härpå svarar "Sm. Alleh." följande: "Felaktig var den visserligen så till vida, att det meddelades, det predikanten fått afsked, hvilket han, efter hvad vi redan erfarit, förekommit genom att sjelf taga afsked. Insändaren säger vidare: Ett ngt för fritt umgänge i ord och åthäfvor med en ogift qvinna har vid ngt tillfälle nämde person beklagligen tillåtit sig. Detta är allt, enligt flera fullt pålitliga mäns vittnesbörd." — "Huru det förhåller sig med nämda historia", fortsätter "Sm. Alleh.", "känna vi icke. Det är kanhända en ny bedrift af samme man, men hvad vi ur säkraste källa erfarit, är hans förhållande till den gifta qvinnan, hvilket bestyrkes ännu mera af de prejnings­försök, nämda qvinnas man lär ha försökt för att tiga med historien. Att afgöra, huruvida han varit föreningens mest begåfvade talare, är naturligtvis svårt. Men vi ha varit vittnen till, huru Jönköpings nya missionshus, som dock rymmer åtskilliga tusental, ej förslagit att upptaga alla dem, som ville höra honom, utan att flere måste aflägsna sig eller stanna utanför på gatorna. Det sorgligaste är, att samme predikant i sina tal gerna uppehöll sig vid otukts­lasten, hvilken han i de skarpaste ordalag gisslade. För öfrigt synes det underligt, att meddelandets sann­färdighet bestrides i Oskarshamnstidningen, då Jönköpings Posten, härvarande missionsförenings officiella organ, ej haft ett ord att säga däremot." — Ja, hvad skall man tänka? Då jag hörde Aug. Poh, som är den skyldige, för en tid sedan, kunde jag ej tro eller ens ana sådana saker. Att det är Aug. Pohl har jag fått höra af flere personer, till hvilka jag hyser förtroende. Ja, måtte ändå Herren Gud förlåta honom. Du, Herre, förlät ju en gång röfvaren på korset, förlåt då nu Aug. Pohl. Herre, hjelp honom att framdeles emotstå frestelsen. Ack, Herre Gud, fräls honom till sist. Amen. — För öftigt har jag läst hela dagen med undantag af mellan 8-9 e.m., då jag gjorde en spatsertur ned till stationen. Hemkommen lärde jag mig fullkomligt min lexa, hvarefter jag g.t.s. kl. 10,45 e.m.

Onsdagen den 7 Maj

Ehuru Adj. Peterson fortfarande är sjuk, hade vi ej lof mellan kl. 11-12. Vi hade neml. Teol.-fil. kand. Severin Arvidsson, som under P^s sjukdom skall tjenstgöra. — Strax e.m. läste j. uti Euclides, hvarpå j. kl. ½ 6 gick hem till Carl Olsson för att afskrifva Öfversättning till lexan i Cicero. Sedan j. gjort detta, begaf jag mig hem till Gills N., der j. läste lexan i repetionen [sic], neml. 1^sta och 2^dra kap. i Cicero. Kl. 9 e.m. gick j. hem för att ännu vidare läsa på denna svåra lexa. Först läste jag dock "Smål. Alleh." och derpå Ciceron, hvarmed j. höll på till kl. 12,30 f.m., då j. kröp till kojs.

Torsdagen den 8 Maj

Efter kl. 6 e.m. läste j. uti "Familjevännen", der jag håller på med den intressanta romanen "Kärlek och brott". Kl. (omkr) 10 e.m. g.j.t.s.

Fredagen den 9 Maj

I dag ha vi haft månadslof med svensk skrifning. Vi fingo följ. sex ämnen:

Af dessa skref j. det fjerde eller "Den nya eller romantiska skolan". Kl. ½ 11 hade j. slutat. Då sutto många qvar och den siste gick ej förrän kl. ½ 12. — För öfrigt läst hela dagen. Kl. 6 e.m. började det ringa i tornet och folk tycktes skocka sig på gatan, men intet syntes för öfrigt till. Omsider kl. ½ 7, då j. gått ned, kom likprocessionen. Handlanden Anders Julius Nyqvist fördes nu till sin sista hvila. Kistan var vackert prydd och flere af dem, som åkte i vagnarne, hade dyrbara och vackra kransar. Vagnarne voro till antalet 17. Mycket folk följde ned till kyrkogården, men j. hann ej, ty j. måste gno. G.t.s. kl. 10,40 e.m.

Lördagen den 10 Maj

Läst hela dagen. Intet af vigt att anteckna. G.t.s. kl. (omkr.) 10 e.m.

Söndagen den 11 Maj _"4 e. Påsk_"

Kyrkodag för 4^de, 3^dje och 2^dra klasserna. Jag var ej i kyrkan. På f.m. skref jag min latinske stil och på e.m. var j. först ute och spatserade till kl. 4, hvarefter j. läste lexor. — Talat vid Vitus Anderson. Ej ngn plats hos kyrkoh. Bursell. — Kl. 6 gick j. till "Kr. För." Oscar Nilsson talade öfver Upp. 3:14-22 v. Diskussion öfver 2^dra Petri 3 kap. Vi hade mycket roligt! 8 närv. Kl. 10 e.m. gick j. till s., efter att ha lärt mig mina lexor.

Måndagen den 12 Maj

Kl. ½ 4 i morse väcktes vi af bastrummans ljud och klämtningen i tornet, hvilken sade, att elden var lös. Jag gick dit; det var vid Östra tändsticksfabriken. Det var då redan släckt och syntes ej vidare spår af elden, än att allt var bragt i den största oordning. Hemkommen lade jag mig ej, utan läste, tills j. måste gå till skolan. — Lof mellan kl. 11 och 12 f.m. för lektor Afzelius. Skrifvit bref till Nordbloms. G.t.s. kl. 11 e.m.

Tisdagen den 13 Maj

Intet af vigt att anteckna. G.t.s. kl. 10,30 e.m.

Onsdagen den 14 Maj

Fått igen våra latinska stilar. Läste lexor hela e.m. Efter kl. 10 läste j. "Sm. Alleh.", hvari en ny följetong i dag begynt, hvilken jag ämnar läsa. Den heter "Ve", en svensk original­berättelse af Elisabeth och afhandlande en brottsmåls­historia på svenska landsbygden. — Kl. 11,50 e.m.

Torsdagen den 15 Maj

Då jag kom till skolan kl. 4 e.m., sade "Vaktis" att vi hade lof Afzelius, hvarför vi blefvo hjertans glade. Lemnat latinske stilen n:r 14. Gick till sängs kl. 10 e.m.

Fredagen den 16 Maj

Pastor Backlund har i natt rest till Vestervik, emedan hans svärfar, teaterföreståndaren, direktoren C. J. Fröberg derstädes i går afton aflidit i lunginflammation. Derför har det i dag varit lof för pastor B., liksom äfven i morgon. Vi ha således lof. Dock skall halfva klassen i morgon bittida gå till skolan för att skrifva sista latinska stilen. Den andra hälften, hvari äfven jag befinner mig, kommer att nästa vecka skrifva profstil, hvaremot förra hälften då har lof. — Läst "Sm. Alleh.", hvari bl. ann. står: "Muntlig mogenhets­examen vid Jönköpings läroverk den 5 och 6 Juni. Såsom censorer komma att vid härvarande läroverk fungera pro­fessorerna Wisén och Lundqvist." — samt: "Trolof­vade: Gerhard Johansson. Jenny Forslind." — Lycka till!! — G.t.s. kl. 11,35 e.m.

Lördagen den 17 Maj

Lof mellan 7 och 9, emedan förra hälften af klassen skref latin; vi, senare hälften, skola skrifva i nästa vecka. Detta var sista lördagen vi voro i skolan denna termin. — Derför ha vi slutat Naturalhistoria. — De andra ämnena, vi hade i dag, få vi under andra timmar. Läst lexan i Livius mellan 3 - ½ 6 e.m., hvarefter j. gick till skolan, der "Jkps Bot. Förening" hade sammankomst. Förhandlingarne voro:

John Stener följde med mig hem och stannade här till kl. 10 e.m., då han gick, och jag följde honom; G.t.s. kl. 10,40 e.m.

Söndagen den 18 Maj (Bön - Söndag)

Kyrkodag för 7:2, 7:1, 6:2 och R6:1 — Jag var i kyrkan. Alt:tjensten förrättade pastor B. och predikan hölls af prosten S [?]. Ämnet var: "Jesu bön, ss. öfversteprest". — Läst lexor. — Kl. 5,45 e.m. gick j. t. skolan, der "Kr. Före­ningen" hade sammanträde. Närvarande voro 8 medl. Tal hölls af C. Valfridsson, som valt till text: Joh: 21:15-18 v. — Diskussion öfver 2 Petr. 3:3-18 v. Slut på Petri bref. — Nästa söndag blir sista gången, då val af ny ordförande och bestyrelse ska [sic] försiggå. Herre Gud utse du sjelf, den du vill hafva till ledare i "Kristendomsföreningen" under nästa läsår!! — Efter sammanträdets slut följde jag med Fransén hem, der jag stannade till kl. ½ 9 e.m., då j. gick att spisa. — Så snart jag kommit hem, satte jag mig att skrifva bref [till] Th. Thörngren, på det att det skall kunna medfölja den ångare som afgår om tisdag. — G.t.s. kl. 11,45 e.m. — Ett häftigt åskväder, åtföljt af ymnig neder­börd, har i dag dragit öfver staden och kringliggande nejd. Äldre personer minns ej sådant åskväder här sedan den 14 Juni 1856, då storm, åska och regn jemte det ihållande mörkret ingåfvo mången härstädes den tron, att yttersta dagen vore kommen. Vid ovädret i dag blefvo vägarne illa åtgångna, och på flere ställen i staden bildades riktiga småsjöar. Vid middagstiden nedslog åskan i Vettern midt framför assessor Bratts hus och uppkastade dervid en hög vattenpelare. — Växtligheten, som redan i medio af Mars var särdeles lofvande, men sedermera hämmades till följd af sex veckors köld och frost, är nu i full fart under de gynnsammaste förhållanden.

Måndagen den 19 Maj

Strax efter middagen kom "Gils. Neck." hem till mig. Vi gingo sedan till skolan, men som vi ännu hade en halftimme på oss, innan klockan blef 4, satte vi oss på en soffa i "Jernvägsparken". Här har [sic] nu löfven å alla träden spruttit [sic] ut och gräset är nästan qvartershögt. Det är rigtigt ljufligt sitta i parken nu, i synnerhet då solen äfven upplifvar en med sitt behagliga sken. — Läste lexor hela återstående delen af dagen.

Tisdagen den 20 Maj

Jag höll på att läsa ända till kl. ½ 1 f.m. Då gick jag ned till stationen, emedan jag skulle se, hvad för en maskin, som kom med tåget från Falköping kl. 1,5 f.m. Det var "146 Sverker" — Detta var första gången jag ensam vandrat ute midt i natten. Hemkommen kl. 1,25, gick jag genast till kojs. — I dag var det sista tisdagen, vi läsa på skolan under denna termin. Dock skola vi troligen nästa tisdag hafva en extra timme för lektor Hägglund. — Läst "Sm. Alleh." på e.m. — I dag är det pastor Nyströms i Bondstorps födelsedag. Han fyller de 80 åren! — Från och med i dag tillämpas sommartidtabellen vid statens jernvägar, och jernvägsturerna i Jönköping äro:

Började att läsa på lexan kl. 7 e.m. G.t.s. kl. 10,30 e.m.

Onsdagen den 21 Maj

I morgonbönen fick jag svar på det bref, som jag skref i förra veckan till Nils Cnattingius. — Vi, d.v.s. snarare hälften af klassen, skrefvo latin mellan 7-9. Jag slutade alldeles på slaget nio. Endast Fischer och jag skrefvo hela stilen, som ingalunda var lätt. — Hela e.m. gjorde jag ej den ringaste nytta. "Gils Neck" var hemma hos mig, och vi språkade bort tiden till kl. 7 e.m., då vi gingo ut ett slag. Derefter gingo vi hem. G.t.s. kl. 10 e.m.

Torsdagen d. 22 Maj (Kristi Himmelsfärdsdag)

Innan jag steg upp, läste jag "Sm. Alleh.", hvars förut omtalade följetong "Ve" är mycket intressant. — Kyrkodag för L6:1, 5^te och 4^de klasserna. Jag hade ämnat gå till kyrkan. Men som Gillis Neiglick ville, att jag följde med honom ut att spatsera, gjorde jag det. Det var mycket vackert väder, hvadan vi ock hade rätt trefligt. Vi sutto en lång stund å en gungbräda i närheten [af] lokomotiv­stallarne. — Kl. 1 gingo vi hem; Gillis N. för att spisa hos patron Barkman, som i dag hade middag för de predi­kanter, hvilka i dag besöka staden. Här var neml. mis­sionsmöte. Jag hann ej gå till missionshuset på e.m., emedan jag läste lexor. Vi ha hela Tyska språkläran till lexa i morgon. Läste hela e.m. med undantag af mellan 8 ½ och 9 ½, då jag och Restor gingo en gång framåt vindbron. G.t.s. kl. 10,45 e.m.

Fredagen den 23 Maj

Adj. G. H. Peterson är fortfarande sjuk och har tjenst­ledighet. Derför ha vi ännu teol.-fil. kand. P. J. S. Arvids­son. — Med Guds hjelp har ock denna dag gått lyckligt och väl till ända. Tack, Herre, att du hjelper mig så underligen! Fortsätt, så skall ditt namn varda prisadt! Herren ställe slutligen om så, att jag får en kondition i sommar! Han har lofvat att hjelpa de sina; derför beställ derom, att Nord­bloms snart skrifva svar på det bref, jag ditsändt; Herre Gud, vill du, att jag skall till Nordbloms i sommar, så uppenbara nu din vilja! — I dag stals "Die Jungfrau von Orleans" från mig, under det jag spisade middag hos Vessman. — Mellan ½ 7 och 8,15 hjelpte jag mor att mangla. — Köpt en födelsedagsbok, som Ida skall få. — Gick t.s. kl. 10 e.m.

Lördagen den 24 Maj

Vi hade i dag månadslof utan skrifning. Läste tidningen, sågat och huggit ved åt mamma som strukit i dag. — Kl. 10 gick jag hem till G. N., som en stund derefter följde med ut att spatsera. Jag kom hem kl. 1 e.m. — Hela e.m. läste jag lexor. G.t.s. kl. (omk.) 10 e.m.

Söndagen den 25 Maj (6 e. Påsk)

Kyrkodag för 3^dje, 2^dra och 1^sta klasserna. Efter att hafva varit och spisat frukost, gick j. till missionshuset. Predikan, som hölls af Fosterlandsstiftelsens Reseombud A. G. Törnqvist, var redan börjad. Texten kunde jag ej få reda på. Emeller­tid var det ett mycket godt föredrag. Då det var slut, skyn­dade jag mig hem för att läsa på lexorna, som äro mycket svåra till i morgon. Emellertid blef det just ej så mycket läst, emedan Carl Valfridsson gjorde mig ett besök. Vi samspråkade en lång stund, hvarefter han gick. Jag fort­satte då att läsa. Efter middagen gjorde jag en spatsertur genom sta'n till kl. ½ 4 e.m. Då gick jag hem för att dricka kaffe, och derpå gå till missionshuset. Der predikade pastor Carl Persson. Hans text var Coll. 3:1-10 v. Nu kom jag under fund med, hvilken text pred. Törnqvist hade i morse. Det var, underligt nog, samma text. — Båda predikningarne voro utmärkta och förmanande! Dock var den förstnämndes mera till hjertat gående, mera innerlig. Efter predikans slut gick jag till skolan, der Kristendoms­föreningen i dag hade sitt sista sammanträde under denna termin. I följd häraf uppträdde flere talare, nemligen: Först jag, hållande ett tal med ledning af 1 Thess. 9:16-17; Joh. 14:27; Math. 11:28 och Luce 24:29 v. — Sedan Carl Valfridsson, som hade till text: Joh. 14:1 v., — så Frans Berggren, som med ledning af Dav. 27 Psalms 9-14 v. höll sitt afskedstal i föreningen, emedan han troligen afgår från läroverket, — vidare Oscar Nilsson, som talade öfver Prof. Es. 45:22 v. och 1 Joh. 2:28 v. — Slutligen höll Ordföranden Edvard Fransén afskedstalet, läggande oss på hjertat att studera biblen. Han ville ej gifva något särskildt tänkespråk ur biblen, utan, emedan han ansåg denna vara full af tänkespråk och han derför ej kunnat bestämdt afgöra, hvilket såsom det bästa han skulle gifva, så gaf han oss "hela biblen" till tänkespråk, då vi nu skiljas åt. Han tackade Herren för Hans stora nåd emot honom, såsom ordförande i Kristendomsföreningen, hvilken han denna termin lemnar, och önskade, att Herren fortfarande måtte vara högste ledaren för föreningen. — Derefter gaf Efraim Sandblom oss till minnesspråk: Mickas: 4:17 v samt Math. 28:20 v, hvarefter vi skredo till val af ny bestyrelse; dock dessförinnan bedjande Gud styra dettas utgång efter sin vilja. Enligt stadgarne hade bestyrelsen uppsatt 3 å förslaget neml.: Hugo Stille, Oscar Nilsson, och Carl Valfridsson (och hade jag således fått första rummet). Af oss erhöll jag de fleste rösterna (6 till antalet) och blef sålunda ordförande för nästkommande läsår. Oscar Nilsson erhöll ingen röst. Deremot erhöll Carl Valfridsson 5 [?] röster. — Efter sammanträdets slut sade Fransén till mig, att han varit i villrådighet om, hvilken han skulle välja på. Derför hade han, innan vi började, dragit lott derom, bedjande Gud styra det så, som han ville ha det. Emellertid föll lotten på mig och derför gaf han mig sin röst, hvilken ock befans vara den afgörande. Detta var verkligen underligt och tror jag nu, att det varit Guds vilja, att jag skulle blifva föreningens ordförande. Ja, måtte Herren välsigna mig! — Derefter företogs val af vice ordförande. Endast två medlemmar kommo härvid i fråga, neml. Valfridsson och O. Nilsson, af hvilka den förre erhöll röstöfvervigt. Han erhöll 9 röster och blef sålunda utsedd till vice ordförande. Nilsson erhöll endast två röster. — Derpå skulle val af kassaförvaltare och bokförvaltare företagas. Men f.d. Ordföranden Fransén föreslog då, att de förre innehafvarne af dessa embeten skulle qvarstå. Härtill jakade hela föreningen och då Alb. Olsson, Bokförv., och Osc. Nilsson, Kassaförv., ej hade något deremot, blef detta beslutadt. — För att granska föreningens handlingar under föregående år verkställdes val af tvenne revisorer. Detta utföll så, att Frans Berggren erhöll 9 röster och Vilh. Fogelström 6 röster, hvadan dessa äro revisorer under innevarande år. Närmast i röstetal var Carl Valfridsson, som erhöll 4 röster. Dessutom erhöllo Carl Ljunggren, Gottfrid Eklund och Carl Olsson 1 röst hvardera. Sedan valen sålunda blifvit förrättade, höll jag ett litet tal till medlemmarne, bedjande dem frambära mig i sina böner till Herren, och uppmanade dem att alla lemna sig åt Jesus, som är så kärleksfull mot oss samt önskande, att vi nästa termin må alla som en man sträfva för vår församlings välgång och lycka. Detta skola vi onekligen, om Herren fått oss helt om händer. Till sist nedkallade f.d. ordföranden Edv. Fransén Herrens välsignelse, och vi skiljdes åt. — Ja, Herre var mig nära! Amen! Hemkommen, satte jag mig att läsa lexor, hvarmed jag höll på till kl. ½ 12, då jag lade mig.

Måndagen d. 26 Maj

Jag steg upp kl. 5 i morse och läste latin, tills jag gick till skolan. Hemkommen kl. 9 f.m. hade främmande kommit till oss, nemligen: moster Frida i Ormestorp och min kusin Anna i Hageryd. Det var länge sedan jag hade träffat dem. Då jag kommit väl in, fick jag se, att jag erhållit bref från Varberg. Genast öppnade jag det och blef riktigt glad, då jag genomläst det. Jag är nemligen välkommen till Nordbloms äfven i sommar. Huru roligt skall det ej blifva att få träffa min älskade Olga!! Ack, huru mår hon? O, Jesus var när mig äfven i Varberg!! — Kl. 11 kom doktor Porath in i klassen och sade, att vi skulle skrifva tyska i afton kl. 4; och kl. 12 kom lektor Hägglund in och sade, att vi i stället för i morgon skola hafva kristendom om fredag kl. 1; hvilken timme vi annars skulle haft tyska. Dessutom bad han kastos [?] att begära af kand. Arfvidson det Lektorn kunde få upptaga äfven timmen mellan 12 och 1 på fredag. Vi [kommer] sålunda troligen att få två timmar kristendom på fredag; Det blir svårt! På e.m. hade hela skolan lof mellan 4 och 5, men vi skrefvo, såsom sagt, tyska. Den stil vi fingo, var ej svår. Jag gick den andre af alla "pojkarne" i hela L6:2. Kl. var ½ 7, då jag slutade. Derefter gick jag (hem) till Edv. Fransén och sedan hem för att skrifva litet hvarjehanda. Men G. Neiglick kom en stund derefter och bad mig följa med ut till kl. 8, då vi skulle gå att spisa, hvilket jag ock gjorde. Hemkommen igen, lade jag mig så fort som möjligt eller kl. 9,55 e.m.

Tisdagen den 27 Maj

I följd af marknaden härstädes i dag hade hela skolan lof. På f.m., innan jag steg upp, läste jag "Sm. Alleh.", hvari bl.ann. stod, att till biskop i Vesterås har prof. G. Billing i Lund blifvit utnämnd. Derefter klädde jag mig och gick kl. ½ 9 ned till stationen för att se, då beväringen reste. Jag tog afsked af Ernst Malmsten och Seth Fagerström. Stener kunde jag ej träffa. De hurrade eller rättare skrålade som vilda djur, då tåget sattes i rörelse, och snart voro de sin kos. — I från stationen gick jag till doktorn. Då jag kom dit upp, fann jag, att dokt. Zetterberg ej var hemma. En dokt. P. Andsèsna [?] från Stockholm sköter tjensten under hans bortvaro. Jag fick emellertid ny medicin, d.v.s. fiskolja, uppblandad med Roséns bröstdroppar eller ngt dylikt. — Derpå gick jag hem. Hela f.m. gjorde jag, snart sagt, ingenting. Först vid middagstiden började jag räkna något litet, men hela e.m. läste jag oafbrutet, tills kl. var ½ 10. G.t.s. kl. 9,50 e.m.

Onsdagen den 28 Maj

I dag kl. 11 f.m. kom adj. Peterson åter igen till skolan efter tre veckors tjenstledighet. Han såg riktigt frodig ut, — hade bl.ann. skaffat sig en ny hatt. Hela e.m. läste jag lexor, med undantag af tiden mellan ½ 8 och ½ 11, då jag först till kl. 9 var hos G. N. Vi räknade några tal. Medan jag var der, läste jag också "JönköpingsPosten" för dagen, deri bl.ann. stod följande dödsannons:

"Att
 
vår innerligt älskade fader,
Komministern och v. Pastorn
i Bondstorps församling
 
Per Johan Nyström,
 
född den 20 Maj 1804,
ljuft och stilla afled i Bondstorps prestgård
Lördagen den 24 Maj 1884, kl. 11 f.m.,
djupt saknad och begråten af oss, barnbarn,
öfrige slägtingar, församlingsbor och talrika vänner,
varder på detta sätt tillkännagifvet af hans
 
Sörjande barn.
 
1 Cor. 15:51-58. Sv. Psb. n:o 277."

———

Sålunda [har] pastor Nyström, hos hvilken j. var i Påskas, aflidit. Det förefaller mig mycket underligt. Han var ju skäligen kry, då jag var der, och nu är han färdig att bäddas ned i sitt sista hvilorum, grafven. Ack, huru ovisst är ej vårt lif! Herre lär oss vaka, då du kommer! — Mellan kl. ½ 10 o ½ 11 läste jag "Sm. Alleh." för dagen, hvari bl.ann. stod följande: "Telegrafistexamen har i Stockholm aflagts af fröknarne Signe Björkman och Anna Nilenius härifrån staden." — Den sistnämnda, fröken Nilenius, var min läskamrat. — "Vid Vexiö seminarium hafva följande elever från Jönköpings län aflagt folkskolelärareexamen: A. J. Berg och P. E. Heland, Jönköping, o.s.v." — Jag gratulerar dem hjertligen! — Sedan jag antecknat detta m.m. fortsatte jag att läsa på lexorna, hvarmed jag ej slutar i dag, emedan jag kommer att sitta uppe ännu en lång stund.

———

Torsdagen den 29 Maj

Fått igen våra krior. Jag hade ett fel och ett obs. — Då vi i dag under matematik-timmen (11-12) fingo proftal, kunde jag ej räkna ut dem, hvarför jag fick i betyg "C". — — Läst hela afton på Svensk Historien, som vi ha i morgon. G.t.s. kl. 12 midnatt.

———

Fredagen den 30 Maj

Efter bönen kom lektor H. in i klassen. Han föreslog nu, att vi skulle vänta med kristendomen tills i nästa vecka, emedan han i dag hade förhinder. Vi skulle nemligen haft honom mellan kl. 1 och 2 i stället för dokt. Porath. Nu blef detta ändrat så, att vi en dag i nästa vecka skola hafva kristendom och att vi mellan kl. 1 och 2 i dag hade lof. — Under sista timmen, 12-1, gick det mycket dåligt för mig. Jag kunde till en början, men sedan motsatsen. Detta gjorde, att "Biffen" skänkte mig det "hedrande" betyget "C" (Kringla'). — Dock hoppas j. till onsdag hjelpa upp detta betyg, ty j. vill för all del ej ha något underbetyg denna termin. Emellertid dessa båda "olycksdagar", ty j. kan ej kalla dem något annat, hafva gjort mig mycket ledsen. Oaktadt jag bad Herren Gud hjelpa mig, gick det så illa. Men jag tror ändå, att han skall hjelpa mig, ty han kan väl ej vilja, att det skall gå så illa för mig, att jag får underbetyg äfven denna vårtermin. Ja, jag beder dig, o Herre, hjelp mig! Jag kan ej säga mer. Du känner ändock bäst mina behof. Ack hjelp för din Sons skull. I Jesu namn beder jag dig derom! Amen. — Kl. 11 f.m. var jag i kyrkan och antecknade mamma, mig och Restor att gå till natt­varden om Söndag, då syster Ida för första gången skall blifva delaktig af Herrens lekamen o. blod. — Kl. ½ 5 e.m. gick jag till Rosenlund, der j. tog tvenne växter, nemligen Fagus silvatica [sic] och Prunus Padus [sic]. Af den senare skall jag pressa 12 exemplar åt Lekt. Arnek. — Kl. 6 kom j. hem igen och lade dem genast i press, hvarefter j. gick att spisa. Derefter gick jag ned till hamnen, emedan en ångbåt just då kommit. Hans namn var "Venern, Karlstad". Den var mycket ful och såg ut, som om den fördomdags varit en gammal skuta. Derpå gick jag hem för att lägga mig kl. 10 e.m.

———

Lördagen den 31 Maj

Först på f.m. läste jag "Sm. Alleh." för i går, sedan räknade j. equationer, tills j. gick till kyrkan kl. 11. Der var konfir­mation med årets nattvardsbarn från elem.-skolan för flickor. Först höll pastor Backlund ett tal med anled­ning af Jesu ord till Petrus: "Älskar du mig?" — Derefter förhör­des konfirmanderna. Jag stannade ej till slut, emedan jag ville hem för att fortsätta att räkna. Ända till kl. ½ 5 höll j. på härmed. Då gjorde j. mig i ordning att åter gå till kyrkan. Syster Ida konfirmerades neml. då. Prosten höll ett mycket hjertligt tal till barnen, som voro ända till 76 stycken, ty äfven de flickor, som gå i fröken Storkenfelts skola hafva "läst" för prosten S. Det var således endast flickor, som i dag konfirmerades. Nästa lördag skola alla pojkarne konfirmeras. Kl. 8 e.m. kom j. hem; då var det neml. slut. Läst "Sm. Alleh." för dagen. Ett extra nummer i stället för om måndag, då helgdag inträffar, har neml. i dag utgifvits. — 10,25 e.m.

———

Söndagen den 1 Juni (Pingstd.)

Kl. ½ 7 f.m. steg j. upp i morse, ty vi skulle gå till kyrkan kl. 8, då skriftemålet började. Detta förättade [sic] prosten Sundelin. Många goda sanningar, som gjorde oss villiga att gå till Herrens bord, framsades. Då j. påminner mig Jesu död på korset, blir mitt hjerta gladt, då jag vet, att Han för min skull kom till denna usla jord vi trampa, lefde och verkade för mig, ja måste utstå de hårdaste lidande och äfven den bittraste kamp i dödens stund, och det just för mig; att Han för min skull blef hängd på korset, der jag på grund af min syndfullhet bort hänga. Tack, o Jesus, att du gaf dig ut [i] verlden till en återlösning, tack, o Jesus, för din stora kärlek till oss, icke blott de fromma utan äfven de mest i synd fallne att frälsa. Jag kan nu vara viss, att du vill föra mig hem. Skulle jag nu ej också vilja det! Jo, käre Frälsare för ditt namns skull fräls mig hem till det nya Jerusalem, så skall du i all evighet ha tack och lof derför! — Kl. 9 var skriftermålet slut, och jag gick att spisa hos Bergströms. Kl. ½ 11 gingo vi återigen till kyrkan. Altartjensten förrättades af prosten S. och pastor B., hvilka i följd af dagens högtidlighet voro prydda i full ornat, d.v.s. med "messhake". Predikan höll prosten S., som med anledning af dagens text, Joh. 15:10-17 v., valt till ämne: "Om några saliga förmåner som menniskan eger genom den Helige Ande". Efter och i sammanhang predikan hölls äfven ett hjertligt tal till de barn, som nu skulle för första gången gå till Herrens Nattvard. Derpå skedde nattvardsgången, i hvilken äfven jag, mamma och Restor samt naturligtvis Ida deltogo. Kl. 2, ungefär, var det slut. — Under e.m. var jag hemma, läste och skref åtskilligt. — 10 e.m.

———

Måndagen den 2 Juni (Annandag Pingst)

Hela dagen har j. läst historia, med undantag af den tid, som upptogs till att spisa, och en timme vid middagstiden, då Gillis Neiglick och jag gjorde en spatsertur genom sta'n. — Sedan jag spisat qväll, spatserade j. och Neigl. på Strand­gatan och sutto en lång stund nere å "Vågbrytaren". Kl. 9,20 e.m. gick jag hem och lade mig genast kl. ½ 10 e.m.

———

Tisdagen den 3 Juni

Äfven i dag har jag läst historia och slutade dermed ej förrän kl. ungefär 1 på natten, då jag fann sängen.

———

Onsdagen den 4 Juni

I dag fingo vi återigen gå till skolan. Jag har ej haft mer än en fråga, neml. för adj. Peterson. Jag berättade om det tredje skedet i engelsk-franska tronstriderna. Det gick mycket utmärkt, så att jag nu ej behöfver rädas för underbetyg, hvartill jag förra gången gaf anledning, så att adj. P. då sade, att jag skulle få en kringla. — Under e.m. läste jag Ciceros tal för Milo. Derpå räknade j., så länge denna dagen varade.

———

Torsdagen den 5 Juni

Då morgontimmarne voro slut, höll pastor B. afskedstal till oss, hvarunder han yttrade, att Palmqvist varit mycket underlägsen i Latin och dessutom skrifvit sista profstilen, som vi i dag fingo tillbaka, mycket illa. Härför väntade honom en "kringla" till examen. Sedan han sålunda talat, sade han, att äfven jag skulle få underbetyg. Detta var verkligen oväntadt. Jag hade under hela terminen kunnat mina lexor mycket väl och dessutom skrifvit sista prof­stilen mycket bra, men det oaktadt skulle jag få underbe­tyg, emedan jag ej kunnat formläran, hvilket han (B.) förstått deraf, att mina svar under resolveringen under­stundom varit felaktiga. — Nåväl, så går jag efter timmens slut till pastor B. och gör honom sällskap ända hem. Han erkände äfven nu, att jag kunnat mina lexor och skrifvit mycket bra. Då bad jag, att jag skulle få tentera i morgon. Dertill gaf han omsider löfte, och skulle jag först taga reda på, huruvida jag får betyg i de andra ämnena, och i afton skulle jag komma hem till honom för att få reda på, huru dags examen skulle verkställas. — Under timmen 11-12, då vi hade matematik för sista gången, fingo vi 3-ne proftal. Jag var lycklig nog att räkna ut dem alla 3 och räddade mig således från underbetyg i detta ämne. Jag hade nem­ligen, som blifvit nämdt förra gången vi räknade, ej räknat något af de proftal, vi då fingo. Derför erhöll jag då ett "C" i betyg. Men i dag ändrades detta till "B", då jag räknade ut alla talen; ty jag frågade lektor K., om jag får betyg eller ej, och han svarade: "Ja visst får du betyg". — O, hvad jag blef glad! Vid timmens slut gingo alla kamraterna fram till lektorn och frågade, om de fingo betyg. Då frågade jag omigen: "Då får jag betyg, herr lektorn?" — "Ja, det får du!", blef svaret och hela rasten rigtigt hoppade jag af glädje. — Kl. 2 slutade vi läsningen för denna termin, ty vi hade lof mellan 4-5 för lektor Affe. [?], som, liksom de fleste lektorerna, är upptagen af studentexamen, som i dag påbörjat. — Kl. 3 gick j. hem till kand. Alenius med Cicero, som jag lånade af honom vid förra termins början. Då frågade jag äfven, om jag får betyg för honom. Han sade, att han ej kunde gifva något bestämdt svar derpå. Liksom pastor B. erkände äfven han, att jag kunnat lexorna, men i resolveringen hade det ej gått så bra. Derför vore det mycket betänkligt. — Emellertid lofvade han, att jag, om pastor B. ger fullt betyg, äfven får betyg af Alenius. Han sade visserligen ej detta uttryckligen utan: "Vi få se, huru tentamen för p. B. i morgon aflöper. Jag skall göra, hvad jag kan till Stilles bästa". — Dermed gick jag. Således var äfven "Gubben Sven" betänkt på, att gifva mig en "kringla" till onsdag! Ej heller detta hade jag förut befarat. Nej, jag trodde fullt och fast, att jag skulle få fulla betyg. — I denna belägenhet vill jag nu vända mig till dig, o Herre, du, som är den ende hjelparen. Ack, hör min bön! Inverka du så på dessa båda lärare, att de gifva mig godkända betyg, så vill jag tacka dig. Ack, Jesus, du, som vill hjelpa i nödens stund, se hit till oss. Vi äro mycket i behof af din hjelp. Herre, huru vill du? Vill du, att jag skall fortsätta att studera eller ej? Visa detta snart! Ack, ser du ej huru fattigt vi ha det. O, Herre! Kan detta ej upphjelpas? Ack, käre Fader! Hjelp mig, hjelp oss, derom beder jag dig i Jesu namn. Amen. — Kl. 4 gick jag till skolan, emedan studentkandidaterna då skulle få veta, huruvida de gått igenom eller ej. Ingen blef i dag underkänd, och hafva således följande herrar i dag eröfrat den hvita mössan: Filip Dahlgren, Ferdinand Jeansén, Johan Nyberg, Fritz Hök, Gustaf Lindman, Carl Ljunggren, Nils Hedlund och Carl von Wernstedt. — Derefter gick jag hem för att läsa på latinska formläran till i morgon, då jag troligen får tentera. Kl. 9 gick jag hem till p. B. och frågade, när jag finge tentera. — I morgon kl. ½ 1, på skolan", blef svaret. Jag tackade och gick. — Herre Gud, hjelp mig i morgon, så skall du hafva tack! G.t.s. kl. 10 e.m.

———

Fredagen den 6 Juni

Kl. 6 f.m. steg j. upp och läste sedan under förmiddagens lopp igenom hela latinska formläran. De oregelbundna verben hann jag näppeligen se igenom, innan jag gick till skolan. Tentamen varade en halftimme. Jag svarade fel på två frågor. Pastorn lofvade mig ej bestämdt betyg, men om jag skulle sluta skolan, ville han gerna ge betyg. Då jag likväl ej kunde ge något bestämdt svar derpå, så var han i villrådighet om, huru han skulle göra. Han skulle tala vid Alenius om saken. Dermed skildes vi åt. — Jag gick då hem till Palmqvist, der jag stannade till kl. ½ 3, då jag gick att spisa. P. skall nu sluta skolan och har redan erhållit plats på apotheket "Nordstjernan" i Stockholm, dit han skall flytta innan den 1 Oktob. — På e.m. satt ja [sic] hemma och skref protokoll öfver Kristendomsföreningens sammankomster, hvilket tillhört mig såsom den förre v. Ordf. att verkställa. Kl. ½ 7 gick j. att besöka Frans Berggren. Under vägen träffade jag några af de studenter, som i dag tagit examen. Endast Oscar Carlsson blef "kuggad". De godkända, som i dag eröftat hvita mössan, äro: Edvard Fransén, Edvard Beckman, Gottfrid Bohman, Patrik Andersson, Albert Liedholm, Robert Petersson, Jacob Torgersruud, Herman Rosengren, Vilhelm Johansson, Erik Malmsten, Gottfrid Malmström, Johan Johansson, Herman Rogberg, Axel Ström, Nils Nilsson, Albrecht von Gegerfelt, Frans Berggren och Johan Andersson. — Berggren var ej hemma, hvadan jag gick till Edv. Fransén, lyckönskade honom och stannade der till kl. ½ 9, då jag gick att spisa. Under vägen träffade jag Carl Öhlander. Jag bad honom helsa på mig i morgon förmiddag, ty jag hann ej att nu stå tala vid honom. Hemkommen kl. ½ 10, lade jag mig, och vid lampans ljus låg jag och läste "Sm. Alleh." för dagen, tills lampan slocknade vid ½ 11-tiden.

———

Lördagen den 7 Juni

Under hela f.m. skref jag åtskilliga anteckningar. Kl. 12 kom Carl Öhlander hem till mig. En stund derefter gingo vi ned till ångbåten Örn, som gick kl. 1 e.m. Många af de "nybakade" studenterna voro der också. — I dag ha alla lyckligen gått igenom: Carl Thorsell, Ernst Claëson, Victor Olsson, Elias Lagercrantz, Theodor Hoffman-Bang, Theon. Gedda och Emil Östman. På e.m. var jag på besök hos Axel Edv. Fransén. G.t.s. kl. ½ 11 e.m.

———

Söndagen d. 8 Juni